Letade en brevlåda igår. Fick leta länge. De blir allt färre. Och det var inte i Norrlands inland, där det ju som bekant är glest, utan i Stockholms innerstad. Det gav mig anledning att fråga mig själv flera gånger, varför jag egentligen skickar brev. Och det är väl själva poängen bakom Postens rationaliseringar och indragningar - nämligen att allt fler ska överge just tanken att skicka brev.
Nu vet jag att Posten är skickliga på att visa upp statistik på alla ledder, som visar att underlaget för en bred postbefordran sjunkit drastiskt. Det är bara så att Posten har en väldigt egen bild av vad som är hönan och vad som är ägget. Redan för tjugofem år sedan kunde jag först i Linköping och sedan i Ljusdal konstatera, att Postens tömningstider glesades ut och lades allt tidigare på dagen, för att den som var sysselsatt på dagtid inte skulle hinna fixa och posta ett brev vid dagens slut, så att det var framme nästa dag.
Idag har Posten i det närmaste nått sitt mål. Och för mig får Posten ha vilken affärsidé som helst - också om den inte inbegriper mig och mina behov. Vad jag däremot inte kan förstå, är hur Posten fortfarande kan få behålla äganderätten till varumärket Posten. Det borde utauktioneras till någon som har ett genuint intresse av idén bakom - nämligen att befordra post.
fredag 2 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej Lennart,
Posten engagerar vilket vi tycker är roligt. Som du själv skriver kan vi visa en hel del statistik på att brevvolymer minskar och annat som ändrat förutsättningarna för att bedriva postverksamhet i Sverige. Det är svårt att förklara de förändringar i serviceutbudet som vi genomför utan att ha det i åtanke. Internet har som du vet förändrat människors vanor och beteenden i grunden. Nio av tio svenskar använder Internet. Tre av fyra betalar sina räkningar på nätet och var femte svensk handlar varor på Internet varje vecka. Det är en oerhört spännande tid vi lever i, men som alltid när samhällen förändras får det också konsekvenser för såväl människor som företag och organisationer.
Det är en utmaning att bedriva postverksamhet i ett land där nästan alla använder internet och där avstånden är långa och befolkningstätheten låg. När vi dessutom skickar allt färre fysiska försändelser, volymerna har hittills i år sjunkit med sex procent, blir utmaningen än större. Sannolikheten att vi återigen kommer att skicka fler fysiska brev är väldigt liten.
Posten levererar, trots tuffare förutsättningar än andra nationella postoperatörer i Europa, försändelser med en kvalitet som ligger i absoluta toppen i Europa. Våra 1600 postombud kan erbjuda postservice med en mycket hög tillgänglighet, ingen annan post i Europa har lika långa öppettider. Varannan svensk som handlar varor på Internet hämtar helst sina paket efter kl 18.00, vilket inte var möjligt på postkontorens tid.
Jag har respekt för att många upplever att förändringar är jobbiga. Ingen hade varit gladare än vi om privatpersoner och företag skickade fler fysiska försändelser. Jag tror dock inte vi på Posten kan göra så mycket åt internets utbredning och dess konsekvenser. Att dela ut post varje vardag till alla svenska hushåll och företag är inte gratis. Till skillnad från de flesta andra nationella postoperatörer i Europa tar Posten varken del av monopolintäkter, statligt stöd eller har en kompensationsfond som kan aktiveras vid behov. För att upprätta vårt samhällsuppdrag behöver vi därför anpassa våra kostnader till förväntade framtida intäkter och se till att utveckla tjänster som efterfrågas i en värld där allt mer sker digitalt.
Till sist – den svenska postmarknaden är avreglerad sedan 1993. Det är fritt fram för vilket företag som helst att bedriva verksamhet i Sverige. Den norska posten gör det sedan länge genom Bring Citymail. De och andra kan när som helst bestämma sig för att som vi på Posten varje vardag över natten förmedla försändelser till alla Sveriges hushåll och företag.
Per Ljungberg
Presschef
Posten Norden
Tack, Per!
Inte minst när jag för ett par år sedan jobbade åt ett antal ledamöter i riksdagens Trafikutskott fick vi upprepade gånger ta del av detta väl inövade budskap från Postens företrädare. Det hör till modern marknadsföring att träna in ett budskap av den här sorten.
Men det bortser helt från frågan om hönan och ägget. Som jag skrev i mitt första blogg-inlägg, så har jag kunnat följa under en lång rad av år, hur Posten successivt gjort sina tjänster allt mer otillgängliga. Resultatet har blivit det avsedda. Allt färre brev sänds med Posten. Så Posten har varit framgångsrik. men, varför kalla det posten?
Jag förstår att man måste göra en översyn av antalet brevlådor, men varför går det inte ut någon information till invånanrna var, när och vilka brevlådor som dragits in? T ex i ett allmännt informationsblad! Jag har då inte sett något!
Skicka en kommentar