måndag 7 december 2015

Vi har ju Hans Rosling!

Vad ska vi egentligen med riksdag och regering till? Vi har ju Hans Rosling! Vet allt! Kan allt! Om allting! Världen är ju digital numera. Bara antingen eller. Inga komplexa sammanhang. Inget å ena sidan, å andra sidan. Vilken tur att vi har Hans Rosling!

torsdag 26 november 2015

Det liberala ljuset!

I den av massmedia så drastiskt och ansvarslöst uppskruvade bilden av den omfattande flyktingtillströmningen - man kanske nu också kan börja tala om en kvartalsjournalistik, där de snabba upplagorna är viktigast - så visar det sig att det ändå finns politiker som kan hålla huvudet kallt och mer än en tanke i gång samtidigt.
I Expressen Att erbjuda flyktingar skydd är allra viktigast visar Annie Lööf (c) att det fortfarande finns liberala politiker på högsta nivå i detta land. Visst kan man diskutera enskildheter i centerns förslag, men grundsynen att värna asylrätten i mer än ord är tydlig. Och reaktionerna inom miljöpartiet på de senaste förslagen att inskränka asylrätten visar att den känslan fortsatt också är stark där.

onsdag 25 november 2015

Illusionen är död!

Regeringens konvulsionsartade reträtt i flyktingpolitiken i går är inte ett uttryck för att vare sig Sverige eller Europa skulle kunna klara den nuvarande flyktingströmmen från främst Syrien. Det är ett uttryck för att vi i Sverige de senaste decennierna slimmat vårt samhälle så långt, att det inte klarar en större påfrestning. Det är en alarmerande varning om att Sverige aldrig varit mera sårbart för oväntade påfrestningar av alla de slag.
När Sverige i början av 90-talet tog emot 140.000 asylsökande under 12 månader från krigen på Balkan, så klarade vi det. Regeringen med statsminister Carl Bildt använde aldrig uttryck som "katastrof" eller "kris" om flyktingmottagandet i Sverige då.
Men, idag är landets kommuner så slimmade att personalen går på knäna redan i normalfallet. Och då finns inga marginaler, när det uppstår en oplanerad påfrestning. Norrtälje kommun är inget undantag, snarare tvärtom. Efter en lång rad av borgerliga svältkurer fortsätter så det nya rödgröna styret med sina "destinerade kostnadsneddragningar" som slår blint och vilt kring sig i kommunens beredskapsförmåga.
Men, det är också ett uttryck för att förmågan att hantera en flyktingtillströmning av denna omfattning ytterst är en fråga om vad politiken klarar. Sverigedemokraternas institutionella främlingsfientlighet klarade det demokratiska Sverige länge att hantera. Men, när sedan Kristdemokraterna och de nya Sverigemoderaterna anslöt sig till det hämningslösa krypskyttet på regeringen och de traditionellt pålitliga s.k. Liberalerna duckar, blev trycket för mycket för regeringen Löfvén. Jag kommer aldrig att medverka till att Anna Kinberg Batra eller Ebba Busch Thor får regeringsansvar i mitt Sverige!
Men, framför allt är det en kollaps för illusionen om ett solidariskt Europa. Europatanken lever och måste leva, men EU som solidaritetsprojekt är en död konstruktion. Europas politiker - politiska ledare saknas med undantag för Angela Merkel - slåss bara om vem som är bäst på att sticka upp fingret i vädret och anpassa sig efter detta.
Jag delar fullt ut Jonas Sjöstedts uppfattning, att Sverige omedelbart borde stoppa varje fortsatt överföring av svenska skattepengar till EUs verksamhet. Avsaknad av solidaritet ska kosta! Men, så får man inte göra enligt EUs regelverk påpekar säkert någon. Visst, men EUs regelverk och yttersta grundvalar kan tydligen alla andra strunta blankt i.

torsdag 19 november 2015

Varför inte "Stockholmspartiet"?

Folkpartiet byter på sitt landsmöte i helgen namn till Liberalerna. Partikongresser i alla partier är numera välregisserade föreställningar, där strategiska frågor inte får gå fel. De är inte öppna fora för förutsättningslös debatt utan manifestationer av det ledningen bestämt i förväg. Så även i detta fall.
Jan Björklund hänvisar till partiets historia, men nämner i sin debattartikel i går på DN Debatt inte det frisinnade folkrörelsearvet en enda gång. Ingen tillfällighet, när han får skriva helt ostört. Det är en del av partiets historia som nu ska lämnas bakom partiet.
När Folkpartiet bildades 1934 efter 11 års partisplittring var det två rörelser som gick samman – de frisinnade och de liberala. Partiet som splittrades 1923 hette Frisinnade Landsföreningen. 1934 hade de frisinnade 37 riksdagsmandat, de liberala 6. Innan Kreugerkraschen och Ekmanaffären 1932 som slog hårt mot de frisinnade var fördelningen 50 mot 8. Därav Folkpartiet som partinamn vilket byggde på att det var två idéarv som gick samman.
Det lilla liberala partiet hade sin hemvist bland stadsliberaler i våra största städer, oftast välbeställda professorer, bankdirektörer och chefredaktörer. De frisinnade fanns över hela landet och bestod av folkrörelseförankrat småfolk. Det socialliberala arv med ett särskilt engagemang för ”det glömda Sverige” som nu hänvisas till, hade inte någon förankring i den stadsliberala kretsen. Det var de folkrörelseförankrade frisinnade som stod för detta. Partiets ideologiska arv har flera bottnar!
Ordet liberal är ingen partibeteckning. Det är uttryck för en personlig övertygelse. Den kan inget parti ha monopol på. Jag har inget emot att partier har ordet liberal med i sitt partinamn. Men ”Liberalerna” är bestämd form pluralis, om nu den förre skolministern har de språkkunskaperna. Det är ett exkluderande partinamn. ”Liberala Folkpartiet” hade inte varit det.
Partiet behöver förnyelse säger Björklund. Absolut! Men, när den kvartett f.d. ministrar som ledde partiet till dess sämsta valresultat i modern tid för ett år sedan sitter kvar i orört bo, då blir det nog svårt för gemene man att se förnyelsen. Och det efter att partiet i åtta år innehaft de fyra ministerposter man allra hetast åtrått – skola, EU, jämställdhet och integration.
De beslut som folkpartiets ledning tagit om åtstramningar i flyktingpolitiken – allra mest påtagligt med att förespråka tillfälliga uppehållstillstånd för de som söker skydd för sitt liv och sin säkerhet – är förvisso bevis för förnyelse, men knappast i linje med folkpartiets traditioner. Den i många folkpartisammanhang så hyllade flyktingpolitiska förkämpen under ett helt liv, Ingrid Segerstedt Wiberg, skulle inte ha varit tyst i dag. Så, visst finns det behov av att lyfta fram det liberala, när politiken inte talar för sig själv.
Socialliberalism säger Björklund i samma andetag som han förespråkar en skattereform som ska sänka den statliga skatten. Den skatt som riktas mot oss som obestridligen har de högsta inkomsterna. Riktigt i sak av flera skäl, men omtanke om ”det glömda Sverige”? Knappast!
Jag har vid mina resor runt om i landet träffat många lokala folkpartister som står mycket undrande inför vad som nu sker. Vem har frågat folkpartiets medlemmar om behovet av att byta namn? Vem har frågat partiets väljare?
Ända sedan valet 1988 har jag gång på gång rest frågan varför partiledningen så konsekvent riktat in sig på väljarna i storstäderna. Svaret har varje gång varit, att där finns vår största tillväxtpotential. Säkert riktigt, men hur ofta vid de senaste åtta riksdagsvalen sedan dess har detta givit utslag? Alldeles för ofta helt tvärtom! Våra bästa valresultat i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund har vi haft, när Marit Paulsen toppat valsedeln!
I partiets riksdagsgrupp sitter sedan valet i stort sett bara ledamöter från landets större städer. Likaså i partistyrelsen. När den ska förnyas sedan partiet tappat alla riksdagsmandat norr om Uppsala, så kommer de nya ledamöterna från Gävle, Sundsvall och Umeå! Folkpartiet var det enda partiet i Alliansregeringen med bara ministrar från Stockholm. Om man nu ska välja ett nytt partinamn, som säger vad vi är – varför då inte välja ”Stockholmspartiet”? Det partinamnet är ledigt sedan ett antal år.
Jag har alltid betecknat mig som liberal – som en identitet och inte som en partibeteckning. I själ och hjärta är jag det fortsatt, men nu kommer jag att i fortsättningen kalla mig frisinnad - det har inget parti monopol på. I kommunfullmäktige i Norrtälje är jag invald som folkpartist, det kan ingen ta ifrån mig. Man kan förneka sin historia på många sätt. Folkpartiet gör det i namn av ”förnyelse” till helgen.

tisdag 10 november 2015

De gamla moderaterna!

I takt med att de moderata lokalpolitikerna monterar ned Anna Kinberg Batra som partiledare framträder nu moderaterna åter som de gamla "hederliga" moderaterna. Den öppenhet och förståelse för Sveriges roll i världen som präglat både Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt sopas nu bort när man i flyktingpolitiken ska mota förlusterna till sverigedemokraterna. Borta är de liberala stråken som karaktäriserade de "nya" moderaterna.
De övriga borgerliga partierna har däremot intagit nyare positioner än de traditionella i flyktingpolitiken. Folkpartiet men särskilt kristdemokraterna i mer restriktiv riktning medan centerpartiet åtminstone centralt med Annie Löf är det liberala ljuset i mörkret på den borgerliga sidan. Man får bara hoppas att Annie kan stå emot när också hennes lokalpolitiker börjar kröka rygg i snålblåsten runt flyktingpolitiken!

lördag 24 oktober 2015

Signalpartier

Innan Sveriges försvar började avvecklas på 90-talet fanns det s.k. signalregementen vars huvuduppgift var att säkerställa kommunikationen inom försvaret. Det är historia nu. I stället har vi i politiken fått signalpartier som är besatta av vilka signaler som skickas ut. Det verkar vara alla partiers huvudfokus. Vad som uträttas och vad som blir resultaten har klart lägre prioritet. Det viktiga är att det ser ut som man gör något oavsett hur det är i verkligheten.
Fredagens partiöverskridande uppgörelse om flyktingpolitiken är ett lysande exempel på signalpolitik. Skrämda av det till synes ökade stödet för riksdagens främlingsfientliga parti - det för de flesta oväntat stora stödet för de flyktingar som nu kommer hos de många vanliga människorna tycks inte ha samma verkan - gäller det nu att försöka ge intryck av att man gör något. Tillfälliga tillstånd för flyktingar med starka skyddsbehov är ett dråpslag mot den asylrätt som fick ett historiskt genombrott med FNs flyktingkonvention efter Andra världskriget. Men, det ska ge svenskarna intryck av att man tar situationen på allvar. Ett skolexempel på signalpolitik!

tisdag 22 september 2015

Död hand över den nationella minoritetspolitiken!


Det finns en dödssynd för nya makthavare i modern politikutövning. Kolla inte hur det har varit eller med någon som varit med förut! ”Kan själv” är mottot för glada och entusiastiska nybörjare.

När Erik Ullenhag tog över som ansvarig minister för den nationella minoritetspolitiken, missade han att äska nya medel för de kommuner som stod på tur för att få ingå i förvaltningsområde för finska språket. Inför valet att behöva skjuta upp anslutningen ett år med den stora besvikelse det skulle ha inneburit, valde Ullenhag att sänka statsbidraget till kommuner i förvaltningsområden – både för de nya och för de som redan var med. Det ledde till en utbredd misstro bland landets kommuner till om man kan lita på regeringens utfästelser. Den misstron finns fortfarande kvar.

När Alice Bah Kuhnke nu presenterar sin första minoritetsbudget, så saknas påslag för de 8 kommuner som förväntat sig att få ingå i förvaltningsområde för finska, meänkieli eller samiska från 2016. Alice Bah förklarar det med att regeringen ska göra en översyn av minoritetslagen, något som alla kritiker krävt – både minoritetsorganisationerna och Europarådet. Då får beskedet till Gislaved, Järfälla, Skellefteå, Söderhamn och Örnsköldsvik (alla finska), Luleå (meänkieli) och Sundsvall och Åsele (samiska) bli att ni får vänta några år.

Den avgörande kritiken mot hur minoritetspolitiken inte fungerar riktar sig dock mot Alice Bahs partiväns Gustav Fridolin departement. Och där har inte mycket hänt för minoritetspolitiken under de tolv månader han basat för utbildningsfrågorna. Han tycks liksom sin företrädare Jan Björklund inte ens ha tid att träffa minoritetsföreträdarna.

Vad Alice Bah missat, om hon inte bara bluffar, är att det enda som fungerar bra eller riktigt bra i minoritetspolitiken är just de kommuner som ingår i förvaltningsområden. Det är den enda riktiga framgångsfaktorn sedan Lagen (2009:724) trädde i kraft den 1 januari 2010. Den lokala processen med mobilisering av den egna kommunen till att ansöka om att ingå i förvaltningsområde och det arbete som sedan vidtar, när regeringen fattat beslut, innebär just att den nationella minoritetspolitiken successivt sätts på kartan i allt fler kommuner i Sverige. Nu läggs en död hand över det enda som fungerar bra i minoritetspolitiken för flera år framåt!

Kan det vara så att Alice Bah och den nya ledningen på departementet missat att äska behövliga medel inför årets budget? Eller har argumenten hos departementsledningen varit för svaga för att övertyga finansdepartementet? Eller är det rent av så, att den nya regeringen prioriterar miljöbilar, gratis preventivmedel  fri entré på muséer framför de mänskliga rättigheter för vårt lands historiska nationella minoriteter som Sverige folkrättsligt förbundit sig till? Oavsett vilket, är det en död hand som läggs över Sveriges nationella minoritetspolitik!

onsdag 9 september 2015

Ut med snyltarna!

Inför den väldiga flyktingkatastrofen ställer sig ett antal av de nyaste EU-medlemmarna helt kallsinniga. Att visa solidaritet var inget motiv för Ungern, Tjeckien, Slovakien eller Rumänien att gå med i EU. Solidaritet med det våldtagna Ukraina är inget för dessa staters ledare. De är bara ute efter andras solidaritet. Visst finns det många anständiga medborgare i alla dessa stater, men deras politiska ledare hör inte till dem. EU handlar just om att visa solidaritet! Har man glömt 1956 och 1968?
Den nuvarande situationen visar bara att alldeles för många stater har fått bli medlemmar av EU utan att vara kvalificerade för detta. Entusiasterna för EU-utvidgningen bortsåg från att rimliga krav inte var uppfyllda med argumentet, att dessa länder skulle bli mer europeiska innanför EU än utanför. Resultatet är att EU blivit mindre liberalt och europeiskt.
Rumänien kräver nu att få bli med i Schengensamarbetet med öppna gränser. Rumänien har väldigt långt kvar, inte minst genom att ta ansvar för sina egna fattiga medborgare, särskilt romer, innan det kan bli aktuellt. Det borde inte finnas plats för snyltare i EU. Nu ser vi vilka som hör hemma i EU och vilka som aldrig borde ha fått komma med!

torsdag 3 september 2015

Perverterade kristna värderingar! ! ! !

Vid ett besök i Bryssel i dag försvarade Ungerns premiärminister Viktor Orban sin politik mot flyktingar med att "är det inte alarmerande i sig själv att Europas kristna kultur inte är i en position att upprätthålla kristna värderingar?". Jag har träffat Orban flera gånger, så jag är inte överraskad, men Orbans värderingar är varken kristna eller europeiska! Jag betackar mig för att få mina kristna värderingar perverterade av Viktor Orban. När Orban talar är det hunnerhövdingarnas ättling som talar!

tisdag 28 juli 2015

Vattenfall skövlar, igen!

Reser man runt i Norrlands inland kan man se rader av torrlagda älvfåror och söndersprängda vattenfall. Vattenfall, kolonialmakten Sveriges spjutspets i norr, har gått fram som en slåttermaskin de senaste hundra åren och berövat den norrländska naturen mycket av dess unika skönhet. Det hade kunnat vara viktiga inslag i en välbehövlig besöksnäring.
Och jobben som Vattenfall och dess koloniala huvudman staten alltid sökt vinna en hårt prövad lokalbefolkning med, de är för länge sedan borta. Kvar finns bygder som kämpar mot en allt hårdare utflyttning. Vinsterna de använde Vattenfall och kolonialmakten Sverige framför allt i Sveriges södra och mellersta delar. Det är inte i kolonierna de plundrade rikedomarna investeras. De sekelgamla väldiga bankpalatsen i sten i Stockholm och Göteborg visar var kolonialismens vinster hamnade.
Nu händer det igen. Det gamla samiska kulturarvet skövlas när Vattenfall går fram som en bulldozer över Jokkmokks månghundraåriga marknadsplats. Kolonialismen tar aldrig slut. Om det får vi inte läsa i riksmedia. De befinner sig på Pride-festivalen i Stockholm. Storsamhället prioriterar. Kolonialismens skövlingar tystats ned precis som i folkhemmets svenska historieböcker.

tisdag 7 juli 2015

Demokrati på grekiska

Stolta greker jublar efter att ha satt EU på plats. Här ska ingen komma och skriva grekerna på näsan vad de ska göra! Folkomröstningen var demokrati på grekiska på samma sätt som varje gång tidigare. Grekerna röstade som vanligt för att någon annan ska betala för deras utsvävningar.
Grekland har varit med i EU sedan 1986 och har förmodligen fått ut mer av sitt medlemskap än någon annan EU-medlem både i form av direkt stöd och genom att mygla sig runt regelverken för att få ut stöd, som de aldrig haft rätt till. Det har vi inte hört ett ord om från herr Tsipras. Det är grekerna säkert också stolta över.
Grekland skulle förståss aldrig ha blivit medlem av Euro-gruppen, men genom att mörka det faktiska tillståndet tog man sig in för att ytterligare kunna få ut maximalt. Möjligen kan man klandra resten av Euro-gruppen för att inte tillräckligt hårdhänt ha synat Grekland. Men, det har ju Grekland sluppit undan så många gånger tidigare.
I Sveriges Radio har sedan folkomröstningsresultatet var klart en rad sverigegreker fått uttala sin stolthet och det rättvisa i att grekerna inte ska behöva böja sig för diktat från EU. Sveriges Radios journalister var mer intresserade av i vilken utsträckning Tsipras är en hjälte än vad resultatet faktisk innebär.
Innebörden av det är att det är mera rättvist att hårt pressade skattebetalare i Estland, Lettland, Litauen, Finland och Irland ska betala för att Grekland levt över sina tillgångar. Länder som alla på egen hand genomgått hårda ekonomiska kurer men också genomfört de reformer som grekerna vägrar. Men, även det är väl demokrati på grekiska. Någon annan ska betala.

måndag 29 juni 2015

Skärgårdsstil!

Norrtäljeporten, affärsområdet vid Norrtäljes södra infart, står snart klart i sin fulla vidd. "Skärgårdsstil" var det utlovat för området. Nu reser sig området med sina väldiga vita bygglådor som det största Viking Line-fartyg vid passagen genom Furusund. Och, visst kan man förståss kalla det "skärgårdsstil"?

lördag 30 maj 2015

Firma Putter & Blatin

Varför är inte Schweiz med i EU, demokratiernas Europa? Det räcker väl med att säga Blatter. Putins euroasiatiska union skulle nog passa bättre. Putin och Blatter har ju utmärkta erfarenheter av att köpa och sälja av varandra utan varje generande insyn.

fredag 17 april 2015

Ambassadöral logik

I Svenska Dagbladet skriver Mats Ringborg, Sveriges förre ambassadör i Saudiarabien, med anledning av debatten om svensk vapenexport till Saudiarabien, att Saudiarabien har rätt att försvara sig, Vem har förnekat det? Den rätten har även Nordkorea.
Men, av det följer ingen skyldighet för Sverige att exportera vapen till Saudiarabien. Och Saudiarabien använde för bara ett par år sedan sin krigsmakt åt att slå ned den Arabiska våren i grannlandet Bahrein. Knappast något som har med Saudiarabiens rätt att försvara sig att göra. Vad ambassadören sysslade med under sin tid i Saudiarabien kan man bara gissa.

torsdag 12 mars 2015

Exit Saudi

I valet mellan att spräcka den rödgröna regeringen och att bli ovän med de tunga topparna i svenskt näringsliv, så tvingades Löfven och Wallström att rädda regeringen och ensidigt säga upp avtalet om krigsmaterielsamarbete med Saudiarabien. Även om mycket är gömt i det fördolda, så kan man väl misstänka att det avgörande och ogenomtänkta beslutet av regeringen Persson 2005 att ingå avtalet var ett resultat av påtryckningar från samma näringslivstoppar.
De förordar dialog. Man undrar vad den dialog som svenskt näringsliv fört under decennier med Saudiarabien haft för påverkan på det faktum, att talibanregimen i Afghanistan hade sitt starkaste stöd i Saudi, att den islamiska staten i Irak och Syrien hade ett avgörande stöd i Saudi för sin framväxt? Exit Saudi!
I Norrtälje Tidning har frågan uppmärksammats i ett par artiklar senaste veckan "Bryt avtalet med Saudiarabien" och "Sverige ska inte sälja vapen till diktaturer".

tisdag 10 mars 2015

Kausaliteten i skolan

Ett antal forskare och pedagoger visar sitt missnöje på Svenska Dagbladet Brännpunkt med att Gustaf Fridolin inte river upp, vad de kallar den "Björklundska skolpolitiken". De framför att "Den sammantagna effekten av 1990-talets reformer har av flera pekats ut som orsaken till dagens situation" med de allvarliga bristerna i skolan.
Måhända klarar inte dessa professorer av att minnas, att Björklund inte haft ansvaret för skolans reformer förrän sedan hösten 2006. Det enda mer konstanta i skolpolitiken de senaste decennierna är väl vilka som varit professorer och ledare för högskolornas pedagogiska verksamhet och lärarutbildning. Kan det månne ställa frågan om kausaliteten i skolans brister på sin spets?

torsdag 12 februari 2015

Kapa trossarna!

Det upp över öronen skuldsatta Grekland hotar med att vända sig till Moskva, om inte EUs skattebetalare går in och betalar de grekiska politikernas ständiga löften om guld och gröna skogar.
Det är dags att EU kapar livlinan och låter det ruttnande grekiska skeppet sjunka.
Finns det något i den ortodoxa teologins världsbild, som gör att greker, serber och ryssar - absolut inte alla, men som kollektiv - alltid uppfattar sig själva som de största offren, alldeles oavsett vilka övergrepp de utsatt och utsätter sina grannar för?

fredag 6 februari 2015

Fred i vår tid?

Det var efter att ha tagit Hitler i hand i München 1938 och givit honom fri hand att efter upptrappad aggression och ökande hot lägga beslag på delar av det fria Tjeckoslovakien, som Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain vid hemkomsten förklarade att han uppnått "Peace in Our Time".
Chamberlains syn på Hitlers annekteringsönskemål i Tjeckoslovakien med hänvisning till att där också fanns tysktalande invånare beskrev han i ett radiotal som "a quarrel in a far-away country between people of whom we know nothing." Så ser många i övriga Europa på Putins ryska aggression i västra Ukraina.
Chamberlains handslag i München innebar inte fred utan ett förödande världskrig, som Hitler efter Münchenöverenskommelsen inte trodde någon skulle hindra honom ifrån. Något för Europas ledare i dag att tänka på?

fredag 30 januari 2015

Har majoren dansat färdigt?

Jan Björklund svingar alltmer desperat kring sig med sin invanda kravpolitik för att få uppmärksamhet, när förtroendesiffrorna för honom faller. Nu är det integrationen som inte fungerat, därför att vi inte ställt tillräckligt höga krav på invandrarna. Fast debatten handlar ju om dem som flyr Syrien och Irak för att rädda sig undan död och förföljelse. Ett liberalt parti borde leda debatten om varför vi ska slå vakt om rätten till asyl i stället för att fiska i grumliga vatten!
Visst behöver Sverige en bättre integrationspolitik, om vi nu alls haft någon, men det handlar främst om hur vi ska öppna vårt samhälle för de som vill komma in och arbeta och bidra till välfärdens utveckling. Det är Sverige som satt upp höga murar som stänger ute.
Till skillnad från Björklund, som ständigt sticker upp sitt blöta finger i luften för att känna av vart det blåser, så utgår Birgitta Ohlsson från en tydlig och liberal kompass. Ja, majoren har dansat färdigt!

tisdag 27 januari 2015

Fortsatt grekisk utpressningspolitik

De grekiska vänsternationalisterna går samman i regeringsställning med de grekiska högernationalisterna. Tillsammans ska de fortsätta den grekiska utpressningspolitiken mot republiken Makedonien. Greklands utpressning av världssamfundet rörande republiken Makedonien de senaste tjugofem åren är en skam! Under brinnande Balkankrig sökte Grekland knäcka den enda av de forna jugoslaviska republikerna som lyckades hålla sig utanför krigshandlingar med en skamlig blockad av in- och utförsel av förnödenheter.
Och det var ren och skär utpressning från Greklands sida, som gjorde att EU släppte in det grekcypriotiska Cypern som medlem, trots att det stod i strid med alla principer EU ställt upp. Inget Cypern, då skulle Grekland stoppa all övrig utvidgning av EU. Spåren förskräcker och fortsätter!

söndag 25 januari 2015

Samma gamla grekiska visa!

Väljarna i Grekland har gått till val. De röstar som de alltid har gjort. De röstar på dem som lovar mest guld och gröna skogar, väl medvetna om att sådant inte finns om man inte lever över sina tillgångar. Inte heller denna gången. Och sedan ska som vanligt någon annan betala för utsvävningarna. Och gör de inte det, så målar man Hitlermustascher på dem.
Jag erkänner gärna att jag en gång argumenterade för en svensk euro-anslutning. I dag är jag djupt tacksam för att inte Sverige är med i samma klubb som enligt grekerna ska betala deras skulder.