lördag 28 november 2009

Bandyfest!!!

Det var visserligen inte den högtidliga invigningen av Rättvik Arena, den nya inomhushallen för bandy och andra evenemang i Rättvik, i eftermiddag. Den kommer först nästa höst, när hela arenan står helt färdig. Men högtidligt var det ändå när IFK Rättvik spelade sin första historiska match under tak. Högtidstal och blomstergåvor och ett besök på isen på nytt av legenden framför andra, Einar Tätting, som spelade Rättviks enda SM-final för 71 år sedan.

Högtidligt var det också med Evert Sandin och hans vänner som med vantar på fingrarna framförde en nyskriven IFK-låt och både knätofs och 60-talspop på fela och andra instrument. Sedan var det dags för instrument mer anpassade till hallens isyta - skridsko, klubba och boll.

IFKs första motståndare på hemmaplan var Norrallsvenskans storfavorit till avancemang till Elitserien utan att ens behöva kvala - Tillberga från Västerås under Pelle Fosshaugs ledning. De blåvita nykomlingarna från Siljan verkade tagna av stundens allvar trots ett tidigt ledningsmål på hörna av lagkaptenen Sanne. Tillberga tog över och tog ledning i pausen efter ett par straffmål utdömda av en domare, som verkade ha minst lika stor respekt för Elitseriekandidaten som hemmalaget hade inledningsvis.

I andra halvlek kom Rättvik ut som ett nytt lag och stod upp mot seriefavoriterna. Supporterklubben Flocken ackompanjerade taktfast sina hemmasöner till en snabb och händelserik halvlek, där marginalerna inte var på hemmalagets sida. Flocken var outstanding i kväll, men de blåvita behöver inte skämmas för andra halvlek. Det var huvuddomaren som hade betydande svårigheter att hinna med. Ibland undrade man om det var han eller matchuret som hade det jobbigast i kväll - och då var uret stundtals helt borta.

Det var en bandyfest, som vi som var där i eftermiddag kommer att minnas länge. Och vi var 1.002 på läktaren. Helt fantastiskt och utan konkurrens största publiksiffran i Norrallsvenskan hittills i vinter. 4-8 mot seriefavoriterna visar att Rättvik inte är att leka med för någon motståndare redan första säsongen i näst högsta bandysocieteten. Vi som var där i eftermiddag har all anledning att komma tillbaka - nästa gång mot Söderfors den 9 december. Och de som inte var där har än större anledning att besöka Rättvik Arena när IFK Rättvik spelar bandy i vinter.

Partiegoistiskt ädelmod

Först gick Ingvar Carlsson, Mona Sahlins egen mentor, och därefter Mona själv ut och erbjöd ett blocköverskridande samarbete i syfte att hindra Sverigedemokraterna från att kunna agera vågmästare, om det trots allt skulle komma in i riksdagen efter nästa val. I grunden ingen dum idé, men socialdemokraternas syfte är långt ifrån så ädelt det kan tyckas.

I socialdemokraternas ögon handlar det bara om att något mindre borgerligt parti skulle vara välkommet att byta sida och ansluta sig till en socialdemokratiskt ledd regering. För dem finns inte möjligheten av att moderaterna skulle kunna ingå. Erbjudandet handlar i minst lika hög grad om att hålla moderaterna utanför regeringsmaktens som att hålla Sverigedemokraterna utanför.

I själva verket skulle förståss en moderatledd majoritetsregering med också miljöpartiet fylla samma funktion att undvika vågmästarutpressning. och det skulle förståss också en majoritetsregering mellan socialdemokrater och moderater göra. Den modellen har prövats i Finland. Men i socialdemokraternas strategi utgör moderaterna som skrämselobjekt och huvudmotståndare den historiska rollen. Ädelmodet hos Ingvar Carlsson och Mona Sahlin prövas först när de är beredda att offra någon av sina traditionella positioner. Dit är det mycket långt kvar.

tisdag 24 november 2009

Hyckleriet (s) har inga gränser

Socialdemokraterna hyser inga betänkligheter att i majoritet slakta i kulturen. Förra mandatperioden var ett lysande exempel på den socialdemokratiska grundsynen Alla ska vara med och betala. Att freda kulturen eller att prioritera kulturen finns aldrig i den socialdemokratiska tankesfären.

Vid kvällen avslutande debatt om kulturpolitiken vid landstingsfullmäktiges budgetmöte ansåg socialdemokraterna Alliansens satsning på Spårväg City stå emot satsningar på kulturen. Föreslår då socialdemokraterna att 225 miljoner kronor mer ska gå till kulturen? Nej, de pengarna försvinner någon annanstans i den röda budgetens svarta hål. Prioritera kulturen? Hah, som i hyckleri!

Det bidde en "skyttel"

I budgetdebattens inledning av dagens landstingsmöte talade socialdemokraterna storstilat om en strategisk tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen. Vid slutet av debatten förklarade Johan Sjölander, att det inte alls handlar om tunnelbaneutbyggnad. Tvärtom rör det sig bara om en liten skyttel till Nya Karolinska Sjukhuset, som ska starta på Odenplan, där tunnelbanans gröna linje passerar. En skyttel på 1 km är sossarnas strategiska tunnelbanesatsning. Månne det kan avgöra regionens framtida dynamik?

I väntan på Batljan

I dag är det budgetdebatt i Stockholms läns landstingsfullmäktige. I morgon också. Frustrationen hos den rödgröna Vänsteralliansen är betydande över att opinionsgapet är så stort till den borgerliga majoriteten bara ett år före nästa val - ja, det är ju faktiskt bara tio månader kvar.

I talarstolen tog de socialdemokratiska oppositionsledaren Ingela Nylund Watz i så det knakade i den sista budgetdebatt hon deltar i innan det är dags att lämna landstingspolitiken. Någon succé blev det aldrig. Nu sprakade det av klasskampsretorik och socialistisk ägandeideologi. Fler än en socialdemokrat från länets mindre kommuner måste ha skruvat på sig av obehag. Det är knappast receptet att vinna de många medelklassväljare i länets villaområden, som håller i rösterna som avgör politikens framtid i Stockholmsregionen.

Nästa budgetdebatt leds socialdemokraterna, någon Vänsterallians finns väl knappast kvar två månader efter valet i september 2010, enligt envisa rykten av avgående kommunalrådet i Nynäshamn, Ilija Batljan. Vi är många som ställer stora förhoppningar på Batljan om ett tydligt brott med gamla socialistiska låsningar i landstingspolitiken. Vallgravarna i Stockholmspolitiken behöver fyllas igen - för medborgarnas bästa i Stockholmsregionen. Är Ilija kapabel att förverkliga detta paradigmskifte? Eller är han en Dr Jekyl och Mr Hyde? En socialliberal ledare för Nynäshamnspolitiken och en dogmatisk socialist i länspolitiken? Vem vågar spela roulett om detta i landstingsvalet 2010?

söndag 22 november 2009

Ayn Rand revisited

Har åkt järnväg både torsdag, fredag och söndag i södra Sverige. Var och en som har läst den frihetliga rysk-amerikanska författaren Ayn Rand och särskilt hennes Atlas Shrugged förstår varför jag är djupt bekymrad över tillståndet i Svea rike. Inte en ankomst i närheten av tidtabellstid. Och det är en mild senhöst utan vare sig snö, is eller storm.

Jag har tågpendlat i trettio års tid på olika sträckor i landets södra halva. Ständigt denna undran över hur stor avvikelsen blir i förhållande till ankomsttid i tidtabellen. Året runt, oavsett årstid. Statens Järnvägar, SJ, är ett gammalt statligt monopolföretag, och ränderna går aldrig ur.

Varför SJ kör med tidtabell förstår jag inte. Det enda rimliga borde vara att ange att det avgår ett tåg ungefär varannan timme på denna sträcka. Tåget kommer som regel fram. Allt annat är falsk marknadsföring!

Överraskning och övermod

Den mer än två timmar långa debatten på sen lördagskväll om förslaget att kvotera föräldraförsäkringen var jämn. Något fler som talade för kvotering än de som talade för att lita på föräldrarna. Inledningsvis var ovationerna över talarprestationerna ungefär jämstarka. Överraskningen var därför stor, när omröstningen visade på en överväldigande majoritet för dem, som tilltror landets föräldrar att själva kunna göra sina val. Landsmötet visade med förkrossande tydlighet att viljan att styra över småbarnsföräldrar hör hemma i det rödgröna lägret.

Landsmöten är rätt väluppfostrade tillställningar. När företrädare för partiledningen går upp i talarstolen och talar med eftertryck, brukar de få som de vill. När det ser ut att bli jämnt går förslagen till det av partisekreteraren ledda beredningsutskottet för att hitta en vinnande linje.

Partisekreterare Erik Ullenhag var så framgångsrik, att när landsmötet i slutskedet skickade frågan om medborgarkurs för nyanlända till beredningsutskottet, trodde han sig så säker på fortsatt framgång, att beredningsutskottet återkom utan att ha försökt prata sig samman med opponenterna. Det straffades av landsmötet, som gav partiledningen en näsknäpp. Helt i onödan! Lite fingerfärdighet och ödmjukhet av Ullenhag hade kunnat hantera detta.

lördag 21 november 2009

Väluppfostrade landsmöten

När Stockholms länsförbund samlade sina ombud till landsmötet var besvikelsen påtaglig över att partistyrelsen hukar under regeringsansvar och taktiska överväganden. När nu debatten är i sitt slutskede visar det sig som så ofta förr, att landsmötesombuden också hukar under trycket av partistyrelsens retoriska konstgrepp.

Birgitta Ohlsson förklarade nyss, att utan LAS kommer VAB-ande småbarnspappor förlora jobben. Därefter kom Johan Pehrson, nyansernas mästare, och kallade ett system utan lagfäst spärr mot ungdomar ett politikens High Chapparal! Utskottets taleskvinna Eva Flyborg förklarar just nu att utan LAS lämnar vi de svaga på jobbet utan skydd. Har facket försvunnit? Vad lämnar vi ungdomarna utan jobb med?

Det är bara när personliga särintressen förkroppsligas bland många ombud, som modet håller hela vägen. Det kan vi få se i eftermiddag, när frågan om kvoterad föräldraförsäkring kommer upp.

fredag 20 november 2009

Grevinnan och betjänten

Ett älskat och ständigt återkommande nyårsprogram på TV är den engelska sketchen Grevinnan och betjänten. Lika hejdlöst rolig som denna, lika sorglustigt är spelet kring tillsättandet av EUs främsta ledarposter. Till slut utsågs en engelsk grevinna , eller möjligen baronessa till utrikespolitisk talesman. En belgisk rumpnisse tillträder den nya presidentposten. Vad de heter vet väl knappt ens engelsmän eller belgare.

I argumentationen för Lissabonfördraget, EUs nya författning, framhävdes bl a att EU måste ha dessa nya ledande talesmän, för att EU med kraft ska kunna tala i världspolitiken. Nu blev till slut, som så mången gång förr i EU-sammanhang, just avsaknaden av styrka och ledarskap det avgörande urvalskriteriet. Jag älskar Europatanken, men gråter över hur EUs medlemsstater missköter den.

Kvoterad föräldraförsäkring - i morgon gäller det

I morgon lördag tar folkpartiets landsmöte i Växjö ställning till det mest kontroversiella förslaget - kvoterad föräldraförsäkring. Liberala Kvinnors ordförande Birgitta Ohlsson och hennes sympatisörer litar inte på att landets föräldrar kan ta ansvar för vad som är bäst för deras barn. Det måste staten styra. Birgitta Ohlsson hävdar att detta är ett strategiskt val i kampen med den rödgröna vänstern om viktiga väljare i valet 2010.

En opinionsundersökning visar att bara 14% delar Birgitta Ohlssons uppfattning - lika bland män och kvinnor. Bland väljare under 43, d v s dagens föräldrar, är det bara 8% som delar Birgitta Ohlssons uppfattning. Hon menar således att folkpartiets strategiska val är att ta kampen med socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister om dessa 8% av de yngre väljarna. Resterande 92% får andra ägna sig åt. Det strategiska valet skulle kunna få strategiska konsekvenser för folkpartiet.

Men främsta skälet att säga nej till Birgitta Ohlssons förmyndarpolitik är att landets föräldrar är vuxna och kapabla att välja själva och ta eget ansvar för det valet. Mer om det i min artikel på Newsmill i går.

Total sågning!

Sametinget har vid sitt plenum behandlat den promemoria som arbetats fram i regeringskansliet om svensk samepolitik. Sametingets yttrande är en total sågning. Förtroendet kunde inte vara lägre. Som jag skrev här på min blogg den 12 november På stället marsch blir lätt flera steg tillbaka.

torsdag 19 november 2009

Kul att bli motsagd!

I den pågående debatten i tidningen NU om förslaget till folkpartiets landsmöte om kvoterad föräldraförsäkring, söker tillskyndarna febrilt klä detta i andra termer för att med Orwellskt nyspråk slippa diskutera vad det egentligen handlar om. Förmynderi och klassisk pekpinnepolitik! Jag dristade mig tidigt i debatten att undra varför det inte finns några liberala feminister, som i första hand är liberala i denna debatt.

De finns! Helena von Schantz, ordförande i Liberala Kvinnor i Östergötland har i ett par lysande inlägg på Newsmill sakligt analyserat de olika argumenten i tydlig kontrast till den trumpetstötsdebatt som förs av bl a Liberala Kvinnors riksordförande Birgitta Ohlsson. Tyvärr kommer debatten på landsmötet att ackompanjeras av samma välregisserade och taktfasta trumpetstötsovationer, som för tankarna till helt andra politiska sammanhang . Här gäller det att skrämma till tystnad!

Det vore tråkigt, om just frågan om vi litar på medborgarnas förmåga att ta ansvar som föräldrar skulle bli den fråga, som bryter den annars gråa bilden av ett parti som redan på sitt eget landsmöte hukar under trycket från samarbetspartierna i regeringen. Kompromisser ska ske i regeringskansliet och inte på folkpartiets landsmöte.

lördag 14 november 2009

Premiären överstökad

Premiärmatchen i Allsvenskan i bandy för enda nykomlingen från division 1 - IFK Rättvik Bandy - är överstökad. Vinst med 6-3 på bortaplan mot Finspångs AIK, som i våras var nära kval till Elitserien, ger självförtroende. Nu väntar i förväg svåra matcher mot Kalix borta och Tillberga hemma. Tillberga är gästande moståndare, när Rättvik spelar sin första hemmamatch i nya inomhushallen lördagen den 28 november. Bland det största i Rättviksbandyn någonsin.

Dagens match var en typisk premiärmatch med mycket nerver och inte lika mycket skönspel. Rättvik dominerad spelmässigt och åkte sönder östgötarna. Men, slarviga bakåtpassningar utanför eget straffområde med bara motståndare bakom ryggen bjöd in det röda hemmalaget flera gånger. Det var veteranen Sanne och målvakten Johan som räddade situationen ett flertal gånger med sitt lugna och stabila spel. Danne utsattes som vanligt för mer eller mindre vårdslöst spel från motståndarnas sida, och tvingades stå vid sidan av isen i andra halvlek. Det hade i alla händelser det goda med sig, att de unga tvingades kliva fram och ta ett större ansvar. Nyförvärvet från Uppsala, Simon Westergren klev fram som matchavgörare med sitt andra mål - 5-3 - när några minuter återstod.

Rättvikssupportrarna i Flocken gav de blåvita på isen ett kraftfullt stöd och vann kampen mellan supporterläktarna klart. Det lovar gott för fortsättningen! Värt att notera från dagens omgång är att de tilltänkta topplagen Tillberga, Kalix, Skutskär och Ljusdal alla förlorade på bortaplan. Enda bortasegern stod Rättvik för!

fredag 13 november 2009

Spännande!

En av mina favoritbloggare, Farmor Gun i Norrtälje, kandiderar i Piratpartiets provval till riksdagen. Vi har kanske inte alltid samma uppfattningar i alla frågor, men det är utan tvekan den mest spännande riksdagskandidaten i den här delen av Roslagen. Farmor Gun har både integritet och kampglöd - ingendera mängdvara i svensk rikspolitik.

torsdag 12 november 2009

Träffsäkert!

Min goda vän och tidigare kollega i försvarsberedningen, miljöpartisten Annika Nordgren Christensen skrev häromdagen på 'Världens blogg' en träffsäker och som vanligt ytterst välgrundad kommentar "Gasmoras" till regeringens beslut att godkänna den ryska gasledningen Nord Stream på Östersjöns botten. Den ryska tolkningen av innebörden av det svenska beslutet har stor säkerhetspolitisk betydelse. Djupt oroväckande!

På stället marsch blir lätt flera steg tillbaka

På DN Debatt den 10 november går ett antal rättsexperter på samepolitik under rubriken "Samernas rättigheter försvagas" i polemik mot den samepolitiska rapport som presenterades från regeringen tidigare i höst. Med all önskvärd tydlighet visar de att på stället marsch lätt blir flera steg tillbaka. Som de också påpekar är båda blocken i svensk politik djupt splittrade i synen på samiska rättigheter. Det är mycket lättare att rikta kritik mot apartheid och behandling av kurder långt bortom Sveriges gränser. Samerna har inte mycket att vänta oavsett blockmajoritet. I Alliansregeringen kompromissas klassiska liberala frontpositioner bort i rask takt. Samerna har inte heller mycket att hoppas av tidigare vänner.

måndag 9 november 2009

Fotbollsvåld och riktiga brott

Sedan Djurgården i går kväll besegrat Assyriska på Stockholms Stadion i kvalet till Fotbollsallsvenskan misshandlades flera av spelarna i Assyriska av s k glädjerusiga Djurgårdssupportrar. Djurgården riskerar böter för en händelse, som det är arrangörens absoluta skyldighet att förhindra. Ungefär lika allvarligt som att visa en skylt på en samvetsfånge i Eritrea på Gamla Ullevi.

I Bandyns Eliserie upptäcktes efter tre spelade omgångar att årets nykomling, det gränsöverskridande samarbetet över Torne älv Haparanda Tornio Bandy, spelat med spelare som inte registrerats på rätt sätt. Spelarna är sedan länge odiskutabelt klara för Haparandaklubben. Det råder inga oklarheter om spelarnas hemvist, men pappaersexercisen har brustit. Haparanda hotas av Bandyförbundet inte bara med böter utan också att förlora de tre poäng, som överraskningslaget spelat ihop.

För Haparanda Tornio kan poängavdraget i värsta fall bidra till nedflyttning vid säsongens slut. Något sådant är inte att vänta för Djurgården, som inte klarade av sin skyldighet att skydda gästande lags spelare från misshandel. Förlorade poäng i gårdagens match skulle innebära att Djurgården spelade i Superettan nästa år. Det är skillnad på pappersbrott och överfallsbrott.

torsdag 5 november 2009

Brage é lagé

En ljum sensommarkväll för två år sedan satt jag på Vallentunavallen tillsammans med folkpartiets gruppledare i Vallentuna, Gunnel Orselius Dahl, och tittade på division 2-fotboll mellan Vallentuna och IK Brage. Brage vann efter visst besvär. Det var en trevlig match men ljusår från de höjder Brage bjöd på i början av 80-talet på dåvarande högsta svenska elitnivå. Det var något man nu bara kunde drömma om.

1980 tog sig Brage tillbaka till Allsvenskan under tränaren Rolf Zetterlund. En rad unga talangfulla spelare som målvakten Bernt Ljung, som gick till AIK och ersattes av Bengt Nilsson. Försvarsresen Göran Arnberg och den målfarliga anfallsduon Thomas Nilsson och Roger Hansson. Både 1980 och 1981 blev det hedrande fjärdeplatser. Det blev också UEFA-Cupspel med en minnesvärd hemmamatch på Domnarvsvallenmot det nya tyska topplaget Werder Bremen med bl a Rudi Völler som målspruta. Den enda match jag sett live på Vallen. 1991 var den elva säsonger långa sviten i Allsvenskan över.

För två år sedan tog sig Brage ändå upp i division 1, där förra året blev ett väldigt tungt förstaår. Vem hade kunnat ana att det redan i år skulle bära ända till kval till Superettan? Ett kval som inleddes med hemmavisnt på Vallen i söndags med 2-1. I kväll tog Brage steget upp i Superettan, ett av svensk elitfotbolls två finrum med en 1-0-vinst i bortamötet i Göteborg mot Qviding, som nu får lämna Superettan. På två år från division 2-fotbollens bakgårdar till Superettan. Brage har något på gång!

GO Haparanda,GO!

Haparanda Tornio Bandy, bandysamarbetet över Torneälven, där ryske tsaren drog gränsen rakt igenom det gamla Sverige, är nykomling i årets högsta bandydivision. Om spelprogrammet, som ritades upp långt nere i södra Sverige, har det skrivits spaltmeter. Det tar ingen hänsyn till förutsättningarna för nykomlingarna i norr. För de som så önskar, är det lätt att se det som ett utslag för den gängse synen bland landets bandyklubbar i söder. Oj, vad jobbigt att behöva göra en, och verkligen bara en, resa till Norrbotten under säsongen. Ska det vara nödvändigt? Och då glömmer man gärna att norrbottningarna gör många lika långa resor söderut samma säsong. Vill man vara riktigt generös mot spelprogrammets arkitekt, så kan man konstatera, att om Haparanda håller sig kvar i högsta eliten, så har säsongen varit riktigt härdande.

Men bandy på elitnivå i Sverige ska förståss spelas också i norr - må det vara Haparanda eller Kalix. Nu ger Haparnda svar på tal. Obesegrade efter två omgångar tillsammans med bara tre andra lag. Säsongen har börjat stort för Haparanda. Go Haparanda, go!

Gengångare i betong

Betonggrabbarna i Stockholms Handelskammare och Stockholms socialdemokrater är lika orubbliga som betongblocken de är gjutna i. Kollektivtrafik ska sprängas fram genom berget långt under marken. Visionen är en tunnelbanering runt hela landets huvudstad. Att det blir dyrare än varje annan investering i infrastruktur bekymrar varken byggare eller byggjobbare. Egenintresset är starkt.

I dagens replik på DN Debatt är huvudargumentet, att moståndarna har "ett högt tonläge". När argumenten tryter i sak är det vanligaste att kritisera hur debatten förs. När de flesta storstäder i Europa, med trånga stadskärnor och många resande, väljer att satsa på moderna, tysta, snabbgående, kapacitetsstarka och miljövänliga spårvägar i ytläge, konstaterar betonggrabbarna i Stockholm att de är ute och cyklar. I Stockholm kompletterar vi nu pendeltåg och tunnelbana med moderna spårvägar. Framtiden är inte antingen eller utan både och.

måndag 2 november 2009

På TV i kväll - en del av Sveriges verkliga historia

Kunskapskanalen på TV - där Barnkanalen sänder på dagtid - sänder i kväll ett två timmars program Tema: Jiddisch kl 20.00. Det är ett i en serie program om vårt lands fem historiska nationella minoritetsspråk. Tre sändes förra hösten och jag medverkade i det om samiska. I kväll handlar det således om jiddisch, det judiska språk som med sin grund i medeltidstyska under århundraden blandats upp med både hebreiska och slaviska ord. Före förintelsen talades jiddisch av 14 miljoner människor främst i Öst- och Centraleuropa.

Tvärt emot många vanföreställningar var Sverige i forna tider inget nationellt definierat land. Där levde människor som talade olika språk och med olika kultur sida vid sida. Finska och samiska var naturliga språk i både skola och kyrka ända fram till mitten av 1800-talet. Det trauma, som präglade det som återstod av det gamla Sverige efter den brutala klyvning som landet drabbades av 1809, gav upphov till en svensknationell strömning, där det gällde att göra Sverige svenskt och till svenskarnas rike. Här var nationalismens locktoner lika frestande som på väldigt många håll i Europa.

Allt som inte var svenskt trängdes tillbaka. Kyrka och skola rensades från de historiska minoritetsspråken från slutet av 1800-talet. En försvenskningsprocess genomfördes så effektivt, att de flesta svenskar idag inte har en aning om de brott som begicks. Mycket av den rasbiologiska forskning som vi gärna förknippar med ett grannland vid södra sidan av Östersjön hade sitt ursprung vid ansedda svenska universitet. Riksdagens beslut 1999 att erkänna de fem historiska nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och deras språk finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska var en återupprättelse av dem och det Sverige som fanns innan förnekandet började efter 1809.