Överraskning och övermod

Den mer än två timmar långa debatten på sen lördagskväll om förslaget att kvotera föräldraförsäkringen var jämn. Något fler som talade för kvotering än de som talade för att lita på föräldrarna. Inledningsvis var ovationerna över talarprestationerna ungefär jämstarka. Överraskningen var därför stor, när omröstningen visade på en överväldigande majoritet för dem, som tilltror landets föräldrar att själva kunna göra sina val. Landsmötet visade med förkrossande tydlighet att viljan att styra över småbarnsföräldrar hör hemma i det rödgröna lägret.

Landsmöten är rätt väluppfostrade tillställningar. När företrädare för partiledningen går upp i talarstolen och talar med eftertryck, brukar de få som de vill. När det ser ut att bli jämnt går förslagen till det av partisekreteraren ledda beredningsutskottet för att hitta en vinnande linje.

Partisekreterare Erik Ullenhag var så framgångsrik, att när landsmötet i slutskedet skickade frågan om medborgarkurs för nyanlända till beredningsutskottet, trodde han sig så säker på fortsatt framgång, att beredningsutskottet återkom utan att ha försökt prata sig samman med opponenterna. Det straffades av landsmötet, som gav partiledningen en näsknäpp. Helt i onödan! Lite fingerfärdighet och ödmjukhet av Ullenhag hade kunnat hantera detta.