Det är märkligt hur enkelspårigt de flesta frågor hanteras i vårt land. Sverige är ett geografiskt mycket stort land. Det sträcker sig väldigt långt i nord-sydlig riktning med stora klimatskillnader. Det består av såväl storstad som omfattande glesbygd, Med andra ord är Sverige väldigt olika beroende på var man befinner sig. Men alla debatter har just den punkt där debattören befinner sig som utgångspunkt. Och då ska det vara på samma sätt överallt utan undantag. Likhet är riktmärket.
Debatten om däckdubbarnas vara eller inte vara är ett lysande exempel på detta. Höga partikelhalter på vissa innerstadsgator i Stockholm City är ett allvarligt hälsoproblem, som måste åtgärdas. Men, varför måste det leda till dubbdäcksförbud på landet? Miljöpartiet är allra mest extremt med sin taleskvinna Karin Svensson Smith från Lund. Totalförbud också i Lapplands inland.
Också i Roslagen är det väldigt annorlunda en fuktig senhöstmorgon när det fryser på. Nu ryktas det att Vägverket är på gång att korta den period som dubbdäck är tillåtna. Inga dubbdäck före 1 december. Men det är ju inte under högvintern som den oväntade halkan morgon och kväll uppstår utan just i början eller slutet av vintern. Visst kan det vara krångligt för den enskilde att inte kunna åka med samma däck - dubbar eller icke dubbar - överallt, men dubbförbuden måste kunna begränsas geografiskt till de stadsområden, där problemet med partikelhalter är stort. Sverige ser inte ut som Stockholms innerstad, även om många som bor och verkar där har svårt att inse det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar