Ett älskat och ständigt återkommande nyårsprogram på TV är den engelska sketchen Grevinnan och betjänten. Lika hejdlöst rolig som denna, lika sorglustigt är spelet kring tillsättandet av EUs främsta ledarposter. Till slut utsågs en engelsk grevinna , eller möjligen baronessa till utrikespolitisk talesman. En belgisk rumpnisse tillträder den nya presidentposten. Vad de heter vet väl knappt ens engelsmän eller belgare.
I argumentationen för Lissabonfördraget, EUs nya författning, framhävdes bl a att EU måste ha dessa nya ledande talesmän, för att EU med kraft ska kunna tala i världspolitiken. Nu blev till slut, som så mången gång förr i EU-sammanhang, just avsaknaden av styrka och ledarskap det avgörande urvalskriteriet. Jag älskar Europatanken, men gråter över hur EUs medlemsstater missköter den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är som i den lokala politiken - och som Rolf Gustavsson skrev om den 15 november - Om EU-ländernas politiska ledare får välja mellan en kraftfull profil och en lydig brevlåda så tar de lådan. En liten löjlig mus som de försöker dressera.
Formulering har fått mig att skratta ohejdat mer än en gång.
Har samma uppfattning.
Är kanske inte lika påläst, men
känslan är densamma.
Varbergskusinen
Skicka en kommentar