Lägg ned Migrationsverket!

Så jag skäms över mitt Sverige, när jag läser dagens intervju i DN med Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson. Han är en lysande företrädare för en verksamhet som kapsejsat moraliskt långt innan han fick uppdraget att basa över den. Ansvaret för denna utveckling ligger hos ett stort antal generaldirektörer, som frenetiskt försvarat den omsvängning som inleddes av socialdemokratiska invandrarministrar i slutet av 80-talet. Många av dem har själva varit en framskjuten del av det socialdemokratiska myndighetssverige.

Den romska flickan Lollo, född i Sverige men vars föräldrar har kroatiskt medborgarskap, har levt hela sitt 17-åriga liv i Sverige. När de sociala myndigheterna för ett par år sedan upptäckte att hon och hennes syster utsattes för misshandel av sin far, placerades hon i skyddat boende. Hennes far har hotat henne till livet. Migrationsverket grep sedan in för att byta skyddat boende i Sverige mot ett så oskyddat boende man bara kan tänka sig i Kroatien. Ingen som vet vilka villkor romer lever under på Balkan kan ha något som helst förtroende för den utgången. Det vet Migrationsverket, som låtsas veta något annat. Myndigheter på Balkan är ännu mindre skydd för utsatta romer än vad Migrationsverket är - om detta överhuvud taget är möjligt.

Som jag pekat på i ett antal bloggar i oktober och december bottnar detta i ett förhållningssätt inom Migrationsverket, där uppgiften uppfattats som att till varje pris hitta någon detalj att hänga upp ett utvisningsbeslut på, oavsett hur massivt alla övriga förhållanden talar för motsatsen. Man är slaviskt trogen den uppgift man fått av Maj-Lis Lööw (s) och Ingvar Carlssons regering i slutet av 80-talet. Det är anledningen till att Dan Eliasson liksom sina företrädare gömmer sig bakom påståendet, att de bara följer vad politikerna bestämt. Men efter min tid som statssekreterare för flykting- och invandrarfrågor på 90-talet, så vet jag att Migrationsverket tar till alla grepp för att hindra politikerna att vrida hanteringen i humanitär riktning. Migrationsverket uppfattar sig som politikens yttersta garant.

Socialdemokrater brukar kunna gråta floder av (krokodil?)tårar över utsatta kvinnor i när och fjärran. I fallet den romska flickan Lollo är tystnaden monumental.

Jag kan inte låta bli att uppmärksamma Dan Eliassons avslutande kommentar i DN. "...Kroatien, ett land som senare i år blir medlem av EU." Högre nivå än så befinner sig inte Migrationsverkets kunskap på om den värld de är satta att bedöma.