Så har då debatten om lagstadgad kvoterad föräldraförsäkring kommit igång på nytt. Politiken är full av personer som ser som sin högsta uppgift att se till att andra människor lever som politikerna vill att de ska göra. Gärna frivillighet om de gör som vi vill, men annars ska medborgarna tvingas leva "rätt".
Låt mig börja med att påpeka, att jag var hemma 13 månader med min äldsta dotter för 25 år sedan. Lite av pionjär. Jag gjorde det av fri vilja och har aldrig ångrat detta. Tvärtom är det bland det bästa jag gjort. Min hustru som var nära slutet av sina läkarstudier var hemma de första 4 månaderna. När andra dottern kom ett par år senare, var det hustruns tur att ta ut längre del av föräldraledigheten. Sammantaget tog jag dock ut mest. Det passade oss bäst.
Jag skulle önska att fler kan ta till vara möjligheten att få vara hemma med sina små, när de är riktigt små, men valet måste de göra själva. På något konstigt sätt är det oftast de, som vill tvinga föräldrar att vara hemma och vara hemma exakt lika länge, som samtidigt anser det ytterst reaktionärt med föräldrar som vill kunna vara hemma lite längre än den lagstadgade föräldraledigheten. Då ska barnen tvingas till dagis. Vi hade våra två döttrar på dagis från det de var 17 resp 12 månader. Det ångrar vi inte heller, men förstår inte varför alla måste göra likadant.
Sanningen är ju den att verkligheten alltid ser olika ut - över tiden ofta också inom samma familj. Det som passar bäst med ena barnet passar sämre med nästa. Ytterst är det bara föräldrar själva som kan avgöra vad som passar dem bäst. Politiker är nog allra sämst på det.
Sedan finns det hos en del feministiskt sinnade politiker en uppfattning, att män måste tvingas ta ansvar för sina barn. Men, den frågan löses nog enklast om varje kvinna tar sig en funderare i förväg över vem hon vill ska vara far till hennes barn. Att låta hormonerna rusa i valet av partner och sedan kräva att staten griper in, när det visar sig att pappan var "fel", är att springa från sitt eget ansvar - alldeles oavsett vilket kön man har.
Om politikerna vill ha medborgarnas förtroende bör politikerna ha förtroende för medborgarna.
torsdag 22 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar