Sveriges riksdag har med eftertryck fördömt folkmordet på armenier i det under Första Världskriget i början av 1900-talet under västmakternas militära kampanj sammanfallande Osmanska riket. Uppfattningen om den egna sakkunskapen om de händelser som ägde rum för ett sekel sedan tycks självklar hos svenska riksdagsledamöter. Det var ett uttryck för en systematisk och avsiktlig politik från högsta ledningen i det dåvarande Osmanska riket.
Vid samma tid var t ex de svenska samerna utsatta för en lika systematisk och avsiktlig politik från högsta ledningen i det svenska riket. Den tog också sikte på att eliminera och lägga beslag på värdefulla markområden. Men, det är förståss mycket mer komplicerat för att svenska politiker ska kunna tala klartext. Det är väl något för det turkiska parlamentet att ägna uppmärksamhet. Det är ju alltid lättare att klarsynt se de övergrepp som ägt rum långt bort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Nej, detta tycker jag var en dålig jämförelse.
Har det förekommit ett folkmord på samer organiserat och sanktionerat av svenska staten?
Fortsätter svenska staten genom sina tjänstemän en omfattande grov diskriminering och fysisk förföljelse av samer och andra minoriteter i Sverige?
Visst har samer utsatts för diverse övergrepp genom tiderna, men de har fått div ursäkter och "botgöring" för detta, har idag ett slags självstyrelse genom ett skattefinansierat Sameting etc, bemöts av en välvilja som visserligen inte i allt är perfekt, men ändå.
Det är en himmelsvid skillnad, anser jag, till det konstaterade massmord som skett av armenier, syrianer och greker m fl, även om du uttrycker en misstanke att rövarband varit den officiella maktens verktyg.
Lars-Erick, jag tror säkert att Du menar vad Du skriver. Tyvärr avslöjar det bara hur effektivt det storsvenska osynliggörandet varit.
Först måste vi väl ändå hålla isär diskriminering idag och systematiska övergrepp för hundra år sedan. Diskriminering av kurder förekommer i Turkiet och av samer i Sverige den dag som idag är.
Men tillbaka till vad som hände för hundra år sedan. Folkmord i den meningen att ett folk utplånades helt, var det inte fråga om i Turkiet heller. Armenier finns idag på många håll. De har t o m en egen stat. Men, folkmord kan det definieras som, ifall avsikten varit att eliminera ett folk fysiskt och kulturellt. Och hur kommer det sig att det samiska samhället i de traditionella samiska landen bara är en spillra av vad det en gång var? Hur kommer det sig att så få samer idag kan tala och skriva sitt eget språk - att en del av deras språk i det närmaste är utdöda. Jo, en systematisk politik från det svenska samhället från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Den är väldokumenterad, men röner föga uppmärksamhet bland storsvenskar. En systematisk politik för att lägga beslag på de naturresurser i Norrland, som majoritetssamhället byggde sitt välstånd av. En politik som inte tagit några hänsyn till rennäringens förutsättningar. Så är det även idag, då storskalig vindkraftsutbyggnad lanseras i fjällvärlden - återigen över huvudet på samerna.
Du framhåler det storsinta i att staten finansierar sametinget. Ja, det är väl bara en bråkdel av vad staten tillskansat sig på samernas bekostnad under de senaste 150 åren. Samerna har förvisso tillerkänts blygsamma ersättningar ibland, men dessa får de inte ens använda till att finansiera sina kostnader i rättsmål om markkonflikter.
Du ifrågasätter om det som förevarit varit organiserat och sanktionerat av svenska staten. Har Du hört talas om den av svenska staten fram till för femtio år sedan finansierade rasbiologiska forskningen i Uppsala. Den hade som syfte att identifiera mindre livsvärda folkgrupper och fokuserade på de svenska nationella minoriteterna. Den forskningen hade på 30- och 40-talen hög status söder om Östersjön.
Om nu kunskapen om vad som hände i Anatolien 1915 är så väldokumenterad bland svenska debattörer, så kan man nog knappast avfärda de omfattande kurdiska massakrerna av armenier 1915 som vare sig "misstanke" eller att de varit utnyttjade av någon annan. I östra och sydöstra Turkiet var var övergrepp och motövergrepp mellan armenier och kurder vardagsmat. De områden som armenierna tvingades lämna togs över av de kurder som kört bort dem. Om armenierna skulle få tillbaka förlorade områden 1915, så är det kurderna som är de största förlorarna. Den interna konflikten vid denna tid i Mindre Asien var mellan muslimer (turkar/kurder)och kristna (armenier/syrianer/m fl). Där folkmordet på armenier ägde rum var den fysiska konfrontationen mellan kuder och armenier.
Men, vad lätt det är att veta hur det var i Turkiet 1915 och hur svårt det är att reda ut hur det var i Sverige vid samma tid. Majoritetsnationalismen i både Turkiet och Sverige har effektivt osynliggjort vad minoriteterna varit utsatta för. I Turkiet har den nuvarande regeringen inlett en försoningsprocess gentemot både kurder, armenier och grekisk-ortodoxa. Den är det hoppfulla och visar på politiskt mod.
P.S. Lars-Erick, jag behöver kanske inte påpeka, att Saloniki för hundra år sedan var den europeiska stad som hade flest judar. Tillsammans med muslimer/turkar utgjorde de sedan århundraden den överväldigande delen av storstaden Salonikis befolkning.
Idag är Saloniki, som döpts om till det grekiska Thessaloniki, i det närmaste fullständigt grekiskt. Hur kom det sig, Lars-Erick?
Men, det hindrar inte Grekland, samma Grekland som för 50 och 100 år sedan, från att vara välrespekterad medlem av EU. Men, det tillhör ju den kristna världen. Turkar kan sydöstra Europas historia långt bättre än svenska parlamentariker. Och de ser hur västeuropeéer väljer att selektivt se vad de vill av historien.
Lennart, det du säger här gör inte jämförelsen med vad som hänt samerna i Sverige och vad som drabbade armenier, syrianer etc i Osmanska riket mera relevant.
Som jag skrev så visst finns en hel del diskriminerade och orättvisa åtgärder från staten mot samerna, även idag. Men FOLKMORD, i fysiskt mening och omfattning, NEJ.
(Att staten genom tiderna roffat åt sig mark och egendomar från både enskilda och grupper, det är ett slags "socialisering" som inte bara drabbat samerna. Och konfiskation, socialisering el "tvångsinlösen" av skilda slag, det har jag en stark motvilja emot.)
Att viss diskriminering, i kulturellt avseende, kan förekomma än idag av samerna, och i mycket högre grad även fysiskt idag av kurderna i Turkiet, förminskar inte folkmordets omfattning och grymhet i Armenien/osmanska riket områden, för 80-100 år sedan.
Och ja, jag känner till, och fördömer, de rasbiologiska förehavandena i Sverige (med omnejd) som förekom inder flera decennier. De var fel, men rättfärdigar inte grova och omfattande massmord på andra håll, längre bort från vår svenska horisont.
Just hemkommen från en underbar vecka i det sagolikt vackra Norrbotten i vårvinterskrud noterar jag med intresse, vad Du väljer att förbigå med tystnad, Lars-Erick.
Inte heller motsäge Du min tes, att det är mycket enklare att veta vad som hände långt bort än att städa upp på den egna bakgården. men Du är i gott sällskap med bl a många parlamentariker. Parlamentariker ska inte skrfiva historia, och framför allt inte andras, men det är bara så frestande.
I Sverige liksom i Turkiet och på de flesta andra ställen väljer man att förminska, förtränga, släta ut och förringa de egna brotten. Det finns alltid så många speciella omständigheter, som man ju så befriande inte behöver ta i beaktande, då det gäller att ta ställning till det som ligger långt bort både geografiskt och i tiden.
P.S. Vad tror Du var syftet med den statsfinansierade rasbiologiska forskning som under några decennier av den tidiga svenska demokratin minutiöst kartlade samer och andra mindre livsvärda folkgrupper? Vad tror Du den hade fått tjäna för syften, om krigslyckan 1944 varit en annan? D.S.
Skicka en kommentar