Full pott!

Det är inte ofta det händer. "Mina" fyra lag spelade viktiga bortmatcher i helgen. I går vann Rättvik Bandy sin bortamatch på Zinken i Stockholm efter en kämpainsats mot topplaget Tellus i bandyallsvenskan. Nykomlingen Leksand vann sin bortamatch mot HV71 och slog vakt om tredjeplatsen i Elitserien. Vem hade trott det innan serien körde igång?

Idag vann Norrtälje Bandy sin andra match i rad mot Uppsala BOIS - ett av Div I Östras topplag. 5 poäng av 6 möjliga mot topplagen på tre matcher! Och till sist men inte minst, så tog Rimbo Handboll sin första seger i handbollens elitserie någonsin och man gjorde det i seriens viktigaste match borta mot Önnered. Full pott!

Gärdsgårdsserien! ! !

Norrtälje kommun ska skaffa ett varumärke. Kjell Jansson och grabbarna på kommunledningskontoret frotterar sig till en kostnad på sexsiffriga belopp med konsulter, som ska ta fram något riktigt maffigt. Norrtälje kommun är den befolkningsmässigt 39:e kommunen i storleksordning av sammanlagt 290 i landet. Ingen liten "bonnkommun" precis. Det förpliktigar, när man vill spela med de stora grabbarna!

I måndags beslöt kommunstyrelsen att lämna Union of Baltic Cities.
UBC är ett samarbete mellan ett 100-tal städer/kommuner i 10 stater runt Östersjön - från de största till de minsta. Det kom till i kölvattnet av frigörelsen från kommunismen i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen för drygt 20 år sedan. Arbetet fokuserar på frågor rörande demokratisk, ekonomisk, social, kulturell och miljömässigt hållbar utveckling. De utmaningarna är som bekant rätt stora i Östersjöområdet. Här krävs både samarbete och solidaritet.

Men i det samarbetet har Norrtälje kommun ingen uppgift att fylla, tycker Kjell Jansson och de andra Norrtäljepolitikerna. På två år har Norrtälje kommun inte hittat något man kan bidra med i det solidaritetsarbetet. Solidaritet är väl inte ett ord i Kjell Janssons ordförråd. Men, han sparar 30.000 kronor till konsultkostnaderna för Norrtäljes varumärke.

Om nu Kjell Jansson och den övriga kommunledningen räds att umgås med kollegor runt Östersjön på utrikiska, så måste det väl ändå gå att hitta någon tjänsteman i någon korridor i Norrtälje kommunhus, som åtminstone kan hantera de vanligaste artighetsfraserna på engelska? Att Norrtälje kommun inte skulle ha något att bidra med säger väl allt om kompetensen i kommunhuset. Vad ska Norrtälje med varumärke till? Rimbo Handboll och Rospiggarna i Hallstavik befinner sig på elitnivå i Sverige. Med Kjell Jansson vid rodret spelar Norrtälje kommun fast förankrat i landets lägsta gärdsgårdsserier!

Där satt den!

I kväll kom Rimbo Handbolls första elitseriepoäng! 29-29 hemma mot regerande svenska mästarna Drott. GRATTIS!

Visst har det slokat ibland i höst, denna första elitseriehöst för Rimbo. Och, visst har siffrorna runnit iväg i vissa matcher. Men förutom dagens oavgjorda match har Rimbo tre uddamålsförluster mot etablerade elitserieklubbar - Hammarby, Skövde och Malmö - och en tvåmålsförlust mot anrika GUIF från Eskilstuna.

Fem jämna matcher mot etablerade elitserielag första halva överraskningssäsongen i elitsammanhang. Ja, en match återstår mot suveräna Kristianstad. Men, visst kan vi förvänta oss fler starka matcher från Rimbos sida.

Karin Karlsbro ! ! !

Den stora överraskningen vid folkpartiets nomineringsmöte för den gemensamma riksdagslistan för Stockholms stad och län i veckan som gick, var att Norrtäljes egen Karin Karlsbro klättrade upp på plats 8. Nu är Karin från Drottningdal i Roslags-Bro med i leken! Karin som skrev "Sluta tjata om Stockholm!", den mest uppmärksammade debattartikeln i Norrtelje Tidning i höst.
Karin var en av ytterst få nya kandidater som lyckades slå igenom i det gemensamma provvalet och landade där på plats 12 efter alla sittande statsråd och riksdagsledamöter. På nomineringskommitténs förslag hade Karin hamnat på plats 11, men det var vi från Norrtäljer inte nöjda med. Lite mer förnyelse kan man vänta sig från ett parti, som inte precis gjort vågen de senaste valen!
Karin föreslogs därför av oss på plats 8, där nomineringskommitténs förslag var partiets ekonomisk-politiske talesman Carl B Hamilton. Det kändes lite märkligt att se den massiva mobilisering som gjordes i talarstolen av alla tänkbara nuvarande och tidigare borgar- och landstingsråd liksom riksdagsledamöter till förmån för Hamilton. Men, Karin vann med röstsiffrorna 84-65 och placerade sig därmed före inte mindre än fem nuvarande och tidigare riksdagsledamöter på listan. Karin är framtiden!

Gräv hemma i Småland, Annie Lööf!

I dag hölls utanför Stockholms slott en stor manifestation av samer i både norr och i Stockholm mot den rasande takten i nya gruvprospekteringar i de traditionella samiska verksamhetsområdena i Sápmi. Sverige har sedan 1990-talet världens mest generösa gruvexploateringslag. Vilka utländska riskkapitalbolag som helst kan, utan att de lokala markägarna har mycket att säga till om, ge sig in i och prospektera, provbryta och utvinna malm i gruvfyndigheter i Sverige. De flesta ligger i Sápmi.

Den svenska regeringen ser gärna samisk kultur presenteras i högtidliga sammanhang, gärna riktade till omvärlden. Men, när det kommer till hårda penningmässiga frågor, får samerna alltid stå tillbaka. Som av en händelse är det tre centerpartister - Annie Lööf, Lena Ek och Eskil Erlandsson - som sitter som ansvariga ministrar i frågor där det storsvenska samhället har viktiga intressen, där de samiska nästan alltid körs över. Det råkar bara sammanfalla med det faktum, att centerpartiet - särskilt dess företrädare i Västerbotten - har en lång historia av att vara de som mest engagerat i riksdagen hävdar omvärldens intressen mot de samiska.

I fråga om avfallshantering för kärnkraften och vindkraftsutbyggnad brukar folkopinionen vara stark i södra och mellersta Sverige. Vi vill inte se vår vackra natur hotad och sönderslagen. Däremot tycker många att det duger i fjällvärlden, denna orörda natur, där det knappast lever några människor. Den svenska skolan har ju effektivt osynliggjort det urfolk som alltid levt och verkat i stora delar av norra Sverige. Det är ytterst välkommet att protesterna mot hur det storsvenska majoritetssamhället behandlar samerna nu också nått fram till huvudstaden, där även icke-samer kan visa sin solidaritet. Gräv hemma i Småland i stället, Annie Lööf!

Plundringen fortsätter!

Gustav Wasa var ingen ömsint man. Efter att med hjälp av dalkarlarna ha slängt ut dansken ur Sverige lät han sig själv utses till kung. Därefter gjorde han processen kort också med dalkarlarna, som i sin oskuld tyckte sig ha varit delaktiga i nydaningen. Därefter tog Gustav itu med att bygga upp den första moderna kungamakten i konungariket Sverige. Makten över den främsta konkurrenten kyrkan tog han över med en lika hårdhänt reformation. Men, nydaningen krävde pengar, så Gustav och hans söner genomförde en rad åtgärder för att skaffa ytterligare skatteintäkter.

Det var på det här sättet Wasa-kungarna lade samerna under sin makt. Uppe på Nordkalotten bedrevs sedan urminnes tider en omfattande handel, där också ryska handelsmän var involverade. Wasa-kungarna såg till att lägga denna handel och därmed också samerna under sina ofta rätt omilda händer. Handeln koncentrerades i början av 1600-talet till de samiska marknadsplatser, där också de första kyrkorna uppfördes för att kunna kontrollera samerna. Snart tvångskristnades dessa och olika traditionella samiska kulturyttringar förbjöds med stränga straff.

Rätt snart upptäckte kungamakten i Stockholm att Norrland hade mer att bjuda på, vilket rikskansler Axel Oxenstierna uttryckte som att Sverige inte behövde kolonier eftersom vi numera lagt beslag på Norrland. Gruvdrift inleddes, där samerna under vidriga förhållanden tvingades ställa upp för skötseln. Sedan kom skogsbruket, järnvägen, gruvdriften i malmfälten, vattenkraften, vindkraften och så idag ny gruvexploatering, som alla utan samernas hörande drev tillbaka samerna och deras verksamhet.

Under den storsvenska nationalismens guldålder för lite mer än hundra år sedan behandlades samerna av statsmakterna på samma sätt som kolonialmakterna gjorde med invånarna i Afrikas, Asiens och Latinamerikas kolonier. Kulturarvet rövades bort och fördes till muséer i kolonialmaktens huvudstad. Samiska skallar grävdes upp och fördes till universitetens forskning av lägre stående folk.

Man kan tro att detta är historia. Men som jag beskriver i en artikel i Uppsala Nya Tidning sker det på nytt i dagens Sverige. Det samiska kulturarvet är något som statsmakterna bara respekterar, när Fredrik Reinfeldt låter Sofia Jannok framträda på Skansen vid invigningen av det svenska ordförandeåret i EU. I övrigt kör statsmakterna på i Gustav Wasas okänsliga spår.

V I L K E N S E G E R ! ! ! ! !

Vilken seger! I går kväll kom så till slut trafiklandstingsrådet Christer Wennerholms kapitulation i fråga om utförsäljningen av skärgårdstrafiken i Stockholms skärgård i ett inlägg på SvD Brännpunkts nätupplaga.

För fem år sedan inledde Wennerholm och de tre gruppledarna för övriga Allianspartier i det tysta - absolut tystnad - en process för att sälja ut den skärgårdstrafik som Waxholmsbolaget länge körde i egenregi och under senare år upphandlat av en lång rad lokala små och något större redare i skärgården. En trafik som år efter år mötts av rekordstor uppskattning från de som varit beroende av de vita båtarna. Så är de ytterst sköra villkoren för dem som lever och driver företag i skärgården.

Tanken var att en stor privat aktör skulle ta över hela ansvaret. Inte oväntat visade sig detta upplägg vinna intresse hos skandalomsusade internationella riskkapitalbolag. Till slut skulle bara Waxholmsbolagets skylt, som Wennerholm och trafikförvaltningens vd Anders Lindström vill flytta till SLs gamla kontor på Lindhagensgatan, vara det som påminde om gångna tiders lyckosamma skärgårdstrafik - lyckosam för de som är beroende av en fungerande skärgårdstrafik för sin vardag i skärgården.

Det är en seger för skärgården! Det är en seger för det civila samhället! Det är en seger för ett underifrånperspektiv! Under allra största sekretess skulle utförsäljningen genomföras. Inte ens vi som av våra partier i Alliansen var satta att hantera skärgårdstrafiken fick under fem års tid veta någonting. Men, sakta men säkert lyckades vi få fram små pusselbitar av information, oftast ryktesvägen, som visade på vart processen var på väg.

Utan nämnvärt stöd av våra ledningar [understatement ;-))] lyckades Lars Carlsson (c) och jag i landstingets trafiknämnd styra in processen, så att de många berörda i skärgården fick möjlighet att engagera sig. Och engagera sig gjorde de med besked. SIKO, Företagarna i skärgården och Skärgårdens trafikantförening mötte upp unisont och har de gångna åren uträttat ett förtjänstfullt opinionsarbete, som till slut bar frukt.

Och detta opinionsarbete har i huvudsak bedrivits ute på fältet. De stora drakarna i Stockholm intresserar sig inte för sakfrågor utanför tullarna. DNs bevakning av Slussenfrågan står i tydlig kontrast till frånvaron av densamma under de gångna årens skärgårdstrafikdebatt. Har man berört den, så har det närmast varit i raljerande ton. Det ska vara personrelaterade frågor på hög nivå för att intressera centrala Stockholmsmedia. I denna fråga skiljer SvDs Näringslivsredaktion ut sig på ett förtjänstfullt sätt.

Alla de som drivit opinionsbildningen mot det nu kapsejsade trafikupphandlingsupplägget har fått hålla till godo med tidningen Skärgården och de lokala tidningarna i länets utkanter. Dem kan man lita på! Och även om folkpartiet och centerpartiet till slut satte ned fötterna och stoppade utförsäljningen, så var det inte tack vare deras ledningar i landstinget. Det var dessa partiers engagerade och kunniga lokalpolitiker i skärgårdskommunerna som slog nävarna i bordet. Det lokala kan ha större betydelse än många tror, också i dagens centraliserade tillvaro!

Nu signalerar Wennerholm att han ska gå vidare i utformningen av skärgårdstrafiken. Nåväl, det är en process under flera år, och redan om ett år - den 14 september - har vi alla möjlighet att se till, att Christer G Wennerholm inte kommer att ha med den fortsatta processen att göra. Vilken seger!