Gräv hemma i Småland, Annie Lööf!

I dag hölls utanför Stockholms slott en stor manifestation av samer i både norr och i Stockholm mot den rasande takten i nya gruvprospekteringar i de traditionella samiska verksamhetsområdena i Sápmi. Sverige har sedan 1990-talet världens mest generösa gruvexploateringslag. Vilka utländska riskkapitalbolag som helst kan, utan att de lokala markägarna har mycket att säga till om, ge sig in i och prospektera, provbryta och utvinna malm i gruvfyndigheter i Sverige. De flesta ligger i Sápmi.

Den svenska regeringen ser gärna samisk kultur presenteras i högtidliga sammanhang, gärna riktade till omvärlden. Men, när det kommer till hårda penningmässiga frågor, får samerna alltid stå tillbaka. Som av en händelse är det tre centerpartister - Annie Lööf, Lena Ek och Eskil Erlandsson - som sitter som ansvariga ministrar i frågor där det storsvenska samhället har viktiga intressen, där de samiska nästan alltid körs över. Det råkar bara sammanfalla med det faktum, att centerpartiet - särskilt dess företrädare i Västerbotten - har en lång historia av att vara de som mest engagerat i riksdagen hävdar omvärldens intressen mot de samiska.

I fråga om avfallshantering för kärnkraften och vindkraftsutbyggnad brukar folkopinionen vara stark i södra och mellersta Sverige. Vi vill inte se vår vackra natur hotad och sönderslagen. Däremot tycker många att det duger i fjällvärlden, denna orörda natur, där det knappast lever några människor. Den svenska skolan har ju effektivt osynliggjort det urfolk som alltid levt och verkat i stora delar av norra Sverige. Det är ytterst välkommet att protesterna mot hur det storsvenska majoritetssamhället behandlar samerna nu också nått fram till huvudstaden, där även icke-samer kan visa sin solidaritet. Gräv hemma i Småland i stället, Annie Lööf!

Plundringen fortsätter!

Gustav Wasa var ingen ömsint man. Efter att med hjälp av dalkarlarna ha slängt ut dansken ur Sverige lät han sig själv utses till kung. Därefter gjorde han processen kort också med dalkarlarna, som i sin oskuld tyckte sig ha varit delaktiga i nydaningen. Därefter tog Gustav itu med att bygga upp den första moderna kungamakten i konungariket Sverige. Makten över den främsta konkurrenten kyrkan tog han över med en lika hårdhänt reformation. Men, nydaningen krävde pengar, så Gustav och hans söner genomförde en rad åtgärder för att skaffa ytterligare skatteintäkter.

Det var på det här sättet Wasa-kungarna lade samerna under sin makt. Uppe på Nordkalotten bedrevs sedan urminnes tider en omfattande handel, där också ryska handelsmän var involverade. Wasa-kungarna såg till att lägga denna handel och därmed också samerna under sina ofta rätt omilda händer. Handeln koncentrerades i början av 1600-talet till de samiska marknadsplatser, där också de första kyrkorna uppfördes för att kunna kontrollera samerna. Snart tvångskristnades dessa och olika traditionella samiska kulturyttringar förbjöds med stränga straff.

Rätt snart upptäckte kungamakten i Stockholm att Norrland hade mer att bjuda på, vilket rikskansler Axel Oxenstierna uttryckte som att Sverige inte behövde kolonier eftersom vi numera lagt beslag på Norrland. Gruvdrift inleddes, där samerna under vidriga förhållanden tvingades ställa upp för skötseln. Sedan kom skogsbruket, järnvägen, gruvdriften i malmfälten, vattenkraften, vindkraften och så idag ny gruvexploatering, som alla utan samernas hörande drev tillbaka samerna och deras verksamhet.

Under den storsvenska nationalismens guldålder för lite mer än hundra år sedan behandlades samerna av statsmakterna på samma sätt som kolonialmakterna gjorde med invånarna i Afrikas, Asiens och Latinamerikas kolonier. Kulturarvet rövades bort och fördes till muséer i kolonialmaktens huvudstad. Samiska skallar grävdes upp och fördes till universitetens forskning av lägre stående folk.

Man kan tro att detta är historia. Men som jag beskriver i en artikel i Uppsala Nya Tidning sker det på nytt i dagens Sverige. Det samiska kulturarvet är något som statsmakterna bara respekterar, när Fredrik Reinfeldt låter Sofia Jannok framträda på Skansen vid invigningen av det svenska ordförandeåret i EU. I övrigt kör statsmakterna på i Gustav Wasas okänsliga spår.

V I L K E N S E G E R ! ! ! ! !

Vilken seger! I går kväll kom så till slut trafiklandstingsrådet Christer Wennerholms kapitulation i fråga om utförsäljningen av skärgårdstrafiken i Stockholms skärgård i ett inlägg på SvD Brännpunkts nätupplaga.

För fem år sedan inledde Wennerholm och de tre gruppledarna för övriga Allianspartier i det tysta - absolut tystnad - en process för att sälja ut den skärgårdstrafik som Waxholmsbolaget länge körde i egenregi och under senare år upphandlat av en lång rad lokala små och något större redare i skärgården. En trafik som år efter år mötts av rekordstor uppskattning från de som varit beroende av de vita båtarna. Så är de ytterst sköra villkoren för dem som lever och driver företag i skärgården.

Tanken var att en stor privat aktör skulle ta över hela ansvaret. Inte oväntat visade sig detta upplägg vinna intresse hos skandalomsusade internationella riskkapitalbolag. Till slut skulle bara Waxholmsbolagets skylt, som Wennerholm och trafikförvaltningens vd Anders Lindström vill flytta till SLs gamla kontor på Lindhagensgatan, vara det som påminde om gångna tiders lyckosamma skärgårdstrafik - lyckosam för de som är beroende av en fungerande skärgårdstrafik för sin vardag i skärgården.

Det är en seger för skärgården! Det är en seger för det civila samhället! Det är en seger för ett underifrånperspektiv! Under allra största sekretess skulle utförsäljningen genomföras. Inte ens vi som av våra partier i Alliansen var satta att hantera skärgårdstrafiken fick under fem års tid veta någonting. Men, sakta men säkert lyckades vi få fram små pusselbitar av information, oftast ryktesvägen, som visade på vart processen var på väg.

Utan nämnvärt stöd av våra ledningar [understatement ;-))] lyckades Lars Carlsson (c) och jag i landstingets trafiknämnd styra in processen, så att de många berörda i skärgården fick möjlighet att engagera sig. Och engagera sig gjorde de med besked. SIKO, Företagarna i skärgården och Skärgårdens trafikantförening mötte upp unisont och har de gångna åren uträttat ett förtjänstfullt opinionsarbete, som till slut bar frukt.

Och detta opinionsarbete har i huvudsak bedrivits ute på fältet. De stora drakarna i Stockholm intresserar sig inte för sakfrågor utanför tullarna. DNs bevakning av Slussenfrågan står i tydlig kontrast till frånvaron av densamma under de gångna årens skärgårdstrafikdebatt. Har man berört den, så har det närmast varit i raljerande ton. Det ska vara personrelaterade frågor på hög nivå för att intressera centrala Stockholmsmedia. I denna fråga skiljer SvDs Näringslivsredaktion ut sig på ett förtjänstfullt sätt.

Alla de som drivit opinionsbildningen mot det nu kapsejsade trafikupphandlingsupplägget har fått hålla till godo med tidningen Skärgården och de lokala tidningarna i länets utkanter. Dem kan man lita på! Och även om folkpartiet och centerpartiet till slut satte ned fötterna och stoppade utförsäljningen, så var det inte tack vare deras ledningar i landstinget. Det var dessa partiers engagerade och kunniga lokalpolitiker i skärgårdskommunerna som slog nävarna i bordet. Det lokala kan ha större betydelse än många tror, också i dagens centraliserade tillvaro!

Nu signalerar Wennerholm att han ska gå vidare i utformningen av skärgårdstrafiken. Nåväl, det är en process under flera år, och redan om ett år - den 14 september - har vi alla möjlighet att se till, att Christer G Wennerholm inte kommer att ha med den fortsatta processen att göra. Vilken seger!

Handboll spelas med 6 utespelare, inte 4!

Räkna aldrig bort Rimbo Handboll! Hemmapremiär i Elitserien. Första gången någonsin. 18-23 när det var en kvart kvar. 23-27 när det var fyra och en halv minut kvar.
Slutresultat 27-28!
Ett av Elitseriens stora lag - Skövde - kunde återvända från Rimbo med en plankträff av Ken Tollbring från ett delat resultat. Spänning som alltid, när de grönklädda stormar fram. Det lovar gott!
Tyvärr återföll Rimbo i gamla alltför vanliga synder från åren i Allsvenskan. På kanterna har Rimbo två ungdomslandslagsspelare av högsta kvalitet - Jerry Tollbring och Johan Lundgren. Jerry gjorde succé i inledningsmatchen borta mot Hammarby med 11 mål, vilket väckte stort intresse i handbolls-Sverige.
I första halvlek kunde Jerry och Johan ha gått och fikat. Inte en boll oavsett hur spelbara de var. Det var nästan som att Jerrys äldre bröder bestämt sig för att visa, att ingen får växa sig för stor. Men på Elitnivå räcker det inte med fyra utespelare, vilket ledde till femmålsunderläge i halvtid. När Jerry och Johan väl fick bollar, så satt de bakom målvakten. Det är mer än man kan säga om äldsta broderns otaliga bortkastade bollar.    
Därför var det kanske ändå inte orättvist att Skövde vann matchen, fast det var så nära. Robert Lechte storspelade i målet och var matchens lirare. I Rimbomålet debuterade Bodengrabben Jonatan Widgren med den äran, trots att han aldrig spelat i någon av de högsta serierna. Lovar gott! Fredrik Johansson var som så ofta matchens främste målskytt. I Skövde fanns förutom målvakten flera duktiga spelare som Rasmus Wremer, Fredrik Arvidsson, Jonas Samuelsson, Kristian Svensson och Markus Hagelin, som alla är välkomna tillbaka. Inför seriestarten har det talats mycket om återvändaren Jonas Källman. Av barmhärtighet skriver jag inget här.

Först Posten, sedan Banken

Vi har alla sedan åtskilliga år fått vänja oss vid att Posten vill göra allt möjligt utom att förmedla riktiga brev. Allt färre postlådor med allt tidigare tömning på dagen. Nu är det bankerna som inte vill hantera pengar över disk och som nu också drar ned på antalet uttagsautomater. OK att det kanske inte behövs tre automater på samma torg, men när det nu inte finns en enda automat i samhällen med flera mil till nästa, undrar man varför man vill kalla sig bank. Men, Posten vill ju kalla sig Posten utan att behöva hantera riktiga brev.

R O S P I G G A R N A ! ! ! ! !

62-28! Rospiggarna Speedway gjorde det som Rimbo Handboll gjorde i våras. Nu väntar Elitserien nästa säsong. Norrtälje kommuns skyltfönster utåt ligger i norr och i väster - i Hallstavik och i Rimbo. En stark uppslutning lokalt kan uträtta underverk. GRATTIS!

Den heliga båtnubben!

Av en debattartikel i dagens Norrtelje Tidning framgår tydligt att friheten att ta sig en nubbe innan man lite smålullig sätter sig vid styrpulpeten för att framföra ett fordon på vatten för många är HELIG!