"Det betyder ingenting"

När Internationella Domstolen i Haag i torsdags kom med sitt utlåtande - ej detsamma som en folkrättsligt bindande dom - i frågan om Kosovo hade rätt att utropa sin självständighet häromåret, kommenterade den erkänt skicklige svenske folkrättsexperten Ove Bring konsekvenserna av utlåtandet med att "Det betyder ingenting". Han menar att utlåtandet inte har någon uppmuntrande effekt på andra separatister världen runt.

Ove Bring är en lysande folkrättsexpert, men inte på något sätt någon analytiker av internationell politik eller dess konsekvenser. Det är knappast särskilt djärvt att tro, att åtskilliga skoningslösa terrorgrupper, som inte skyr några medel för att uppnå självständighet för sitt territorium, inte skulle se Haag-domstolens utlåtande som annat än uppmuntran. Domstolsutlåtandets innebör är otvetydigt, att den som är tillräckligt hänsynslös och framgångsrik i sin kamp förr eller senare får sin plats bland världens erkända nationer. De kurdiska terroristerna i PKK välkomnar säkert utlåtandet.

Jag hörde under hela 90-talet till ett litet fåtal svenska politiker som engagerade sig emot den brutala krigs- och förtryckarpolitik som den serbiske ledaren Milosevic bedrev mot särsklit Bosnien och Kosovo. Jag har stått på otaliga möten på Norrmalmstorg och talat för fred, frihet och demokrati i Kosovo, så att alla grupper som har sin hemvist där kan leva fredligt tillsammans.

Men Kosovos självständighet är ett resultat av en hänsynslös gerillakrigföring byggd på systematisk etnisk rensning inte bara av Kosovoserber utan också av romer. Den fortgår fortfarande, fast världssamfundet blundar. Under Kosovokriget 1999 kunde jag själv på plats i Albanien ta del av vittnesbörd från Röda Korsarbetare, om hur gerillan rövade bort unga kvinnor - deras egna landsmän - ur flyktinglägren, för att i båt transportera dem till italienska bordeller i syfte att finansiera gerillakampen.

De styrande idag har i huvudsak sin bakgrund i denna gerillakamp. Det kan ses som en tanke att en av de första premiärministrarna i det "fria" Kosovo, förre gerillaledaren Ramush Haradinaj på nytt ska rannsakas av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Förra gången tvingades domstolen släppa Haradinaj, då ingen vågade vittna i rättegången mot honom. Så ser det ut i Kosovo.

I tribunalens rättegångar mot både Milosevic och Karadzic har det inte saknats vittnen som vågar vittna. Det kommer det inte heller göra den dag Ratko Mladic, bödeln från massavrättningarna i Srebrenica i juli för tio år sedan, slutligen ställs inför rätta.