Svenska Dagbladet är ju som bekant en dagstidning på långvarig dekis. Utan ett presstöd, d v s skattebetalarnas subvention, på 60 miljoner kronor årligen, skulle den sedan länge inte ha funnits kvar. Svenskan har för länge sedan gett upp kampen om att vara det man en gång var. Numera minst bland de fyra s k dagstidningarna i Stockholmsregionen med ständigt sjunkande upplagesiffror, trots att befolkningen i regionen ökar kraftigt. Nu är det lösnummerköparna man slåss om med braskande löpsedelsrubriker.
I den kampen har man anställt en chefredaktör med erfarenhet från boulevardpressen och medarbetarna har fattat galoppen. Nu är det missnöjesfrågor som odlas. En favorit är biljettpriserna inom kollektivtrafiken. CHOCKHÖJNING är den mest populära rubriken.
När SL-kortet efter att ha legat still i nästan fem år hösten 2011 höjdes med 90 kronor i månaden, d v s med 14,5% eller knappt 3% per år, var det för att säkra intäkter som gör att ansträngningarna att fortsätta förbättra kollektivtrafiken möjliggörs. Det är inte billigare resor som får ”direktörerna i Djursholm” att byta från bil till tunnelbana. Det är ökad tillgänglighet och ökad tillförlitlighet som är receptet. Annars skulle de ju kunna göra som Svenskans favoriter i Planka.nu, som tidningen gjort sina läsare i direktörsvillorna väl bekanta med.
Under samma tidsperiod höjde Svenska Dagbladet sin prenumerationsavgift med 30,5%. Någon höjd kvalitetsambition har vi varken skådat eller hört tidningens företrädare framföra som argument. Den höjningen går rakt in i tidningens svarta hål på samma sätt som skattebetalarnas mångmiljonsubventioner i presstöd.
Nu hävdar SvD att prishöjningen på SL-kortet i höstas inte lett till något påtagligt ökat resande. Hur man kommit fram till detta vill man dock bara redovisa per telefon. Men, så brukar ju den omedelbara reaktionen vara hos oss konsumenter på alla prishöjningar. Bensinpriset är ett gott exempel. ”Aldrig mera bil, om bensinen ska kosta så här mycket” Och efter en tid åker folk bil i minst samma utsträckning igen. Om det inte var så, skulle SvDs resonemang om ökat bilresande i Stockholmsregionen bygga på att bensinpriserna inte skulle fortsätta att stiga. Tro’t den som vill.
Nej, det kommer aldrig att gå att öka kollektivtrafikresandets andel utan att kapacitet och tillförlitlighet ökas. Och det kostar pengar. Därför ökar både biljettpriset och skattetäckningen parallellt. En 50%-ig skattetäckningsgrad är en rimlig nivå, och den fortsätter majoriteten i landstinget att slå vakt om.
Kollektivtrafiken behöver de flesta av oss mer eller mindre ofta. Det görs allt fler resor med SL. Det är man beredd att betala för. Det finns annat man både kan ha och mista. Därför minskar SvDs upplaga hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Klassiskt fall av att skjuta budbäraren. WSP har gjort rapporten, och de är väldigt erfarna i detta område - ser ingen saklig kritik alls mot deras slutsatser i ditt inlägg.
"En 50%-ig skattetäckningsgrad är en rimlig nivå, och den fortsätter majoriteten i landstinget att slå vakt om."
Det kommer inte vara 50% länge till, så vad är meningen med att hålla fast vid detta argument som det var den sista rabattremsan?
http://planka.nu/2011/05/25/vad-vill-politikerna-med-sl/
Ja, nu framgår det väl inte alldeles tydligt vad Du ifrågasätter i mitt blogginlägg, Christian. Vad gäller WSP skrev jag för bara någon månad sedan en gemensam artikel med Göran Tegnér som citeras i dagens tidning. Men, Du vet väl precis som Planka.nu vad de som har en annan uppfattning egentligen tänker och tycker? Men, att Planka.nu kan vara nöjda med dagens artikel i SvD är väl varken någon överraskning eller någon tillfällighet!
Och oavsett vad Du eller Planka.nu skriver, så kommer jag att fortsätta att hävda, att de eftersatta behoven av att bygga ut kollektivtrafiken i Strockholmsregionen kommer att kräva både ökade statliga bidrag, ökade landstingsskattebidrag och ökade biljettintäkter. Att tro att kollektivtrafikens framtid kan lösas utan något av dessa inslag är en dröm. Så 50-50-principen mellan skattetäckning och biljettintäkter har en framtid. I annat fall har kollekjtivtarfiken i Stockholmsregionen inte någon.
Skicka en kommentar