Regeringskris? Eller kanske bara blockpolitikens kris?

Regeringskris står det i svarta rubriker. Jo, förvisso är det en kris för regeringen Löfven. Men framför allt är det en kris för en alltmer cementerad blockpolitik. Ansvaret för den åvilar båda sidor av blockgränsen i lika hög grad. Ibland hörs antydningar om att bryta blockpolitiken. Men, mer än antydningar blir det aldrig. I Norrtälje gick t.ex. miljöpartiet till val på att vara blocköverskridande. Men, att ens sätta sig ned och lyssna på vad man på den borgerliga sidan hade att erbjuda fanns inte på de grönas karta efter valet.
I Svenska Dagbladet resonerar de två veteranpolitikerna Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg om behovet att prata över blockgränserna. Båda gjorde ett försök efter valet 1994, men Ingvar Carlsson visade sig vara alldeles för svag för att ta ledarskapet inom (s). Intressant nog hittar man i SvD-intervjun inget om att också (s) och (m) borde prata med varandra i det som citeras av Ingvar Carlsson. Han vet var smärtgränsen går hos socialdemokraterna.
I själva verket befinner sig alla riksdagspartier utom vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i det politiska mittfält, där en alldeles övervägande del av väljarkåren befinner sig. Varje kombination av flera av dessa partier med tillsammans en majoritet i riksdagen skulle föra en mittenbetonad politik. Men, att ta det steget över blockpolitikens avgrund verkar alldeles för stort. I både Finland och Tyskland, två av de länder vars politiska verklighet påminner mest om Sveriges, hör detta till vardagen.

Ansvar och taktik

Vid avslutningen av sin regeringsdeklaration förklarade den nye statsministern Stefan Löfven med darr på stämman, att det är dags för samling och ansvar. Detsamma gör nu också de lokala s-företrädarna, också i Norrtälje. Budskapet riktar sig till centern och folkpartiet.
Men, varför det är just de två mindre partierna som ska ta ansvar framgår inte. I sin regeringsförklaring listade Löfven ett antal rejäla snytingar mot just dessa två partier. Ingen bra start för ett samarbete, om det nu alls är seriöst menat från socialdemokraterna. Man kanske bara vill ha någon syndabock, om det egna äventyret går i kvav.
På den andra sidan är moderaterna på många håll, också i Norrtälje, ute med krav på sammanhållning på den borgerliga sidan. Men, det fanns ingen gemensam linje eller aktivitet från de borgerliga i årets valrörelse i Norrtälje. Tvärtom framhölls att man gick till val var för sig på sin egen politik, och att sedan valutgången får visa vad det finns för alternativ.
Både socialdemokrater och moderater håller både på riks och lokalt, också i Norrtälje, på sin grundstrategi. De ska på vardera sidan vara det enda huvudalternativet i politiken med den andra som huvudmotståndare. Det står och faller deras politiska arbete med.
Men, om nu talet om att ta ansvar och sluta vara taktiska ska kunna tas på allvar, så vore det väl minst lika naturligt att de två stora partierna i det uppkomna läget samtalade med varandra om ansvar och framtiden. Gemensamt skulle det ha en stabil majoritet.
Men, då hävdar båda partierna - i rent taktiskt egenintresse - att då skulle det inte finnas någon opposition förutom Sverigedemokraterna. Vad då? Skulle inte folkpartiet, miljöpartiet eller vänsterpartiet kunna driva en aktiv oppositionspolitik? De är ju all tre idépartier med lång erfarenhet av att vara i opposition. Centern, då? Ja, det är svårare att sia om. Centern är ju traditionellt inget idéparti utan ett intresseparti, och har alltid varit skickliga på att hitta okonventionella lösningar för att hålla sig kvar vid köttgrytorna.

Välkommen, Peter!

Peter Hultqvist blir ny försvarsminister. Välkommen! I de kärvare tider vi nu glidit in i Europa och vårt närområde känns det tryggt med en trygg och kunnig dalmas på den posten. Peter har sedan han tog över ansvaret för försvarspolitiken inom socialdemokratin säkert lotsat den till en politik förankrad i verkligheten.
Sedan måste jag uttrycka en uppskattning över att Sven-Erik Bucht får den viktiga posten att säkerställa att inte klyftan mellan storstad och landsbygd fortsätter att accelerera.

Bryt betongen!

Skolan i Närtuna står tom. Ett passivt agerande från skolansvariga i Norrtälje kommun gör att skolan lägger ned sig själv utan att politikerna ens behöver fatta beslut här om. Då har man ju inget ansvar. Eller snarare, så tar man inte sitt ansvar!
Nu tar föräldrarna i Närtuna ansvar där myndigheterna abdikerat. Nu vill man få till stånd ett samarbete med Sigtuna kommun på andra sidan den närbelägna kommungränsen. Skepptuna skola vore ett lämpligt alternativ med sitt läge, och dessutom långt närmare än skolan i Rimbo.
Men samverkan över kommungränser är tabu bland landets kommuner. Hur skulle det se ut? Å andra sidan har gränskommunerna Haparanda i Sverige och Tornio i Finland ett väl fungerande samarbete över riksgränsen om just elevernas möjlighet att välja skola där det passar dem bäst. Hiva iväg den kommunala prestigen och lös skolfrågan i Närtuna för skolelevernas skull!

"Lössen i den röda fanan"

Länge var det en demokratisk hederssak inom svensk socialdemokrati att hålla undan "lössen i den röda fanan", som man själva formulerade det. Men, det var då det.
När Liberala Studenter vid Stockholms universitet ville anordna en debatt mellan integrationsminister Erik Ullenhag och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, ansåg en hord från den s.k. antirasistiska vänstern sig ha rätt och anledning att störa mötet. I en artikel på SvD Brännpunkt försvarar ett antal av dem sin syn på yttrande- och mötesfriheten. Av någon anledning tycker inte dessa grupper att detsamma gäller Gudrun Schymans debatter med Åkesson. Det är ju skillnad på äkta och oäkta antirasister.
Bland undertecknarna av artikeln i Svenska Dagbladet återfinns en kandidat på valbar plats till kommunfullmäktige i Norrtälje för socialdemokraterna. Som om inte Stefan Löfven har problem så det räcker!

Mycket som kanske inte behövs?

I dag hade turen kommit till Fredrik Reinfeldt att svara i Sameradions partiledarintervjuer. På frågan om Sverige bör ratificera ILO-konventionen 169, svarade Reinfeldt att det inte behövs. Nähäpp! Och, tänk om Reinfeldt inte heller behövs?

Storsvenskt hjärnsläpp!

I Sameradions partiledarintervju med Jan Björklund anser denne att det viktigast är att inte samer får vetorätt. Åsikten framförs med anledning av frågan om Sverige ska ratificera ILO-konventionen 169 om ursprungsfolk. En fråga som folkpartiet drivit länge och senast vid sitt landsmöte i höstas ännu en gång bekräftade.
Frågan har dock varit låst då endast folkpartiet på den borgerliga sidan stått upp för att samerna ska få medinflytande över användningen av de marker som den svenska kungamakten under århundraden lagt beslag på. Av övriga partier har bara miljöpartiet och vänsterpartiet haft samma uppfattning som folkpartiet, så fram till nu har det inte haft någon betydelse vilket block som haft majoritet i riksdagen.
Ett politiskt genombrott tycktes därför vara på väg tidigare i veckan, då Stefan Löfven som förste socialdemokratiske partiledare någonsin med argumentet att "har Norge klarat av att hantera det, så borde väl Sverige kunna det" gav klartecken för att pröva ratificering. Ett rejält magplask då att Björklund någon dag senare börjar idissla frågan om samisk vetorätt. Vilka belägg har Björklund för att samerna i Norge använt ILO 169 som vetoinstrument? Norge ratificerade ILO 169 för mer än tjugo år sedan. Vilka problem har Björklund observerat i vår västra systerland?
I en valrörelse med mörka skuggor av ifrågasättande av minoriteter och de som "inte är som vi" ska Björklund akta sig för att sprida ogrundade vanföreställningar om Sveriges urfolk. Men, lyckligtvis är 'bästföre-tiden' kortare för partiledare än viktiga samhällsfrågor som frågan om urfolkens rättigheter.
Under Björklund har folkpartiet helt abdikerat från sina tidigare tydliga ställningstaganden för samers rättigheter till samernas värsta motståndare i regeringen - centern. De är farligt för ett principiellt rättighetsparti att sitta i samma knä som ett utpräglat intresseparti! Eller är det bara så, att den svenska kolonialmaktens moderna makthavare vill ha ensam vetorätt över hur de marker som deras kungliga föregångare rövat från samerna ska användas? Häleri är den juridiska termen!