Parodi? På vad?

I Norrtelje Tidning beskrivs nu söndagens folkomrösning om de små skolornas framtid som svårbegriplig, vilket skulle förklara ett lågt valdeltagande. Ja, inte har Norrtelje Tidning direkt ansträngt sig att göra det mindre svårbegripligt! I fredagens tidning valde man att avsluta bevakningen inför omröstningen med att utan möjlighet till replik lyfta fram en forskare som sanningsvittne. På vad då? Varför just den forskaren? Vad skulle andra forskare ha kunnat säga? Men, forskare låter trovärdigt - inte minst i tidningens rubrik.
Och att förståelsen för landsbygdens villkor inte är överdrivet stor vare sig hos de många av kommunens tjänstemän, särskilt chefer, som liksom åtskilliga av Tidningens journalister är bosatta i 08-området och inte på Norrtälje landsbygd, ja det är det väl bara 08-or som inte inser. De anser sig ju smartare än lantisar enligt en avpolletterad partiledare. Den dagliga arbetspendlingen mellan Stockholm och dess förorter och Norrtälje stad väcker föga insikt om landsbygdens många utmaningar.
Men, varför skulle 17% i valdeltagande trots detta vara ett lågt resultat? Och varför skriva bort att t.o.m. i Norrtälje stad röstade 3 av 4 röstande mot nedläggning av små skolor?
Norrtelje Tidning anser att folkomröstningen var en parodi. Nej, det var dels nedläggningsstyrets oförmåga att hantera frågan på ett närdemokratiskt acceptabelt sätt och sedan att redan i förväg förklara att oavsett resultat, så ändras inte beslutet, som undergrävt tilltron till den lokala demokratin. Och NTs rapportering har bidragit till just att skapa oklarhet om vad folkomröstningen skulle kunna ha för betydelse. Minoritetsstyrets hantering har inte varit någon parodi utan en tragedi! Ett stort tack till alla som fortsätter att tro att det kan gå att påverka demokratin med ett eget engagemang, och som gick och röstade i ruskvädret i dag! Ni behövs framgent!

Små skolor är inte sämre - snarare tvärtom. Rösta JA!

Allt oftare föreslås små skolor läggas ned runt om i landet. Nästan alltid är skälet att de är för dyra - inte totalt sett, men när kostnaden slås ut per elev. Då räknar man aldrig in de pengar som satsas på elever i skolan och på fritiden i tätorterna - konstgräs, ishallar och mycket annat, som barnen på landet och i skärgården sällan eller aldrig kan ta del av.
I Norrtälje kommun lades sex mindre skolor ned under 2017. Nedläggningspolitikerna i (s), (c) och (mp) hävdar däremot med emfas att det inte har med pengar att göra utan bara med storlek. Och ändå hävdade den konsultrapport man beställde före beslutet att kvalitet inte har med storlek att göra.
Söndagen den 12 november äger en folkomröstning (rådgivande) rum om nedläggningsbeslutet. Tillräckligt många Norrtäljebor skrev under namninsamlingen och den styrande minoritetstrojkan tvingades bita i det sura äpplet och släppa fram en folkomröstning. Denna är framför allt ett dundrande underbetyg till trojkans totalt misslyckade försök att samråda om och förankra nedläggningen.
I en artikel i Norrtälje tidning den 9 november förklarar jag varför Norrtäljebor bör rösta JA!

Moderata skattesubventioner

Under årets första dagar presenterades de efterlängtade förslagen från regeringens landsbygdskommitté. En samlad politik för landsbygdens utveckling så att människor har möjlighet att leva, bo och arbeta också på landsbygden. Visst har vi en allmän urbanisering runt om i världen, men den svenska avvecklingen av landsbygden har också varit en följd av en medveten politik under många, många år, om än inte med det syftet. Men, staten har varit pådrivande, inte återhållande i den processen.
Det är intressant att regeringen som beställt utredningen består av de tre partier som styr Norrtälje kommun - det tredje har ju traditionellt framställt sig som landsbygdens särskilda talesman - och de hade gjort klokt i att avvakta utredningens tankar och förslag, innan de valde att påskynda avvecklingen av landsbygdsskolor i Norrtälje kommun. Byråkrater med organisationsestetiska ledstjärnor har fått styra, där politiken borde ha fokuserat på hur landsbygden kan fortsätta att leva och få större förutsättningar att leva.
Norrtälje kommun pekas inte oväntat ut som den enda glest befolkade kommunen i Stockholms län - en landsbygdskommun. Det ses tydligen av Norrtäljes toppolitiker som en förolämpning som ska mötas med centralisering och höghus i hamnen för inflyttare som är riktigt betalstarka. Norrtälje ska vara som andra Stockholmskommuner, inte tvärtom!
För att utjämna förutsättningarna för de landsbygdskommuner som ligger mest illa till, men som ju det senaste dryga århundradet försett Sverige med de exportinkomster från skog, gruvor och vattenkraft, där det mesta av behållningen hamnat i landets storstäder, föreslås en översyn av avdragen för resekostnader. Den inte orimliga tanken är, att avdrag ska bero på avstånd. Men, då exploderar Stockholmsmoderaterna med Norrtäljebon Kjell Jansson. Ingen ska röra de skatesubventionerade bilavdragen för Stockholmsområdets moderata manliga bilister med landets högsta inkomster. Någon rättvisa får det väl vara!

Sila mygg men svälja kameler

Bygget av nytt badhus i Norrtälje gick på 38 miljoner mer än budgeterat - 27 %!!! Kommunens bygg- och badchefer tycker det blev bra.
Hade socialnämnden spräckt sin budget med 25 % hade både socialchef och socialnämnd ställts till ansvar av kommunledningen - den kommunledning som beslutat om badhusbygget. Moderaternas särskilda ordningsman hade gått ut och krävt att socialnämnden skulle hållas i stramt koppel.
Men, det är väl en annan kassa än den som skattebetalarna ställer till kommunens förfogande som betalar detta? Och fastighetsexploatörerna som nu får bygga på gamla badhustomten tjänar ju rejält på affären! Det är väl det som kallas den kommunala likabehandlingsprincipen?

Illusionen är död!

Regeringens konvulsionsartade reträtt i flyktingpolitiken i går är inte ett uttryck för att vare sig Sverige eller Europa skulle kunna klara den nuvarande flyktingströmmen från främst Syrien. Det är ett uttryck för att vi i Sverige de senaste decennierna slimmat vårt samhälle så långt, att det inte klarar en större påfrestning. Det är en alarmerande varning om att Sverige aldrig varit mera sårbart för oväntade påfrestningar av alla de slag.
När Sverige i början av 90-talet tog emot 140.000 asylsökande under 12 månader från krigen på Balkan, så klarade vi det. Regeringen med statsminister Carl Bildt använde aldrig uttryck som "katastrof" eller "kris" om flyktingmottagandet i Sverige då.
Men, idag är landets kommuner så slimmade att personalen går på knäna redan i normalfallet. Och då finns inga marginaler, när det uppstår en oplanerad påfrestning. Norrtälje kommun är inget undantag, snarare tvärtom. Efter en lång rad av borgerliga svältkurer fortsätter så det nya rödgröna styret med sina "destinerade kostnadsneddragningar" som slår blint och vilt kring sig i kommunens beredskapsförmåga.
Men, det är också ett uttryck för att förmågan att hantera en flyktingtillströmning av denna omfattning ytterst är en fråga om vad politiken klarar. Sverigedemokraternas institutionella främlingsfientlighet klarade det demokratiska Sverige länge att hantera. Men, när sedan Kristdemokraterna och de nya Sverigemoderaterna anslöt sig till det hämningslösa krypskyttet på regeringen och de traditionellt pålitliga s.k. Liberalerna duckar, blev trycket för mycket för regeringen Löfvén. Jag kommer aldrig att medverka till att Anna Kinberg Batra eller Ebba Busch Thor får regeringsansvar i mitt Sverige!
Men, framför allt är det en kollaps för illusionen om ett solidariskt Europa. Europatanken lever och måste leva, men EU som solidaritetsprojekt är en död konstruktion. Europas politiker - politiska ledare saknas med undantag för Angela Merkel - slåss bara om vem som är bäst på att sticka upp fingret i vädret och anpassa sig efter detta.
Jag delar fullt ut Jonas Sjöstedts uppfattning, att Sverige omedelbart borde stoppa varje fortsatt överföring av svenska skattepengar till EUs verksamhet. Avsaknad av solidaritet ska kosta! Men, så får man inte göra enligt EUs regelverk påpekar säkert någon. Visst, men EUs regelverk och yttersta grundvalar kan tydligen alla andra strunta blankt i.

Bryt betongen!

Skolan i Närtuna står tom. Ett passivt agerande från skolansvariga i Norrtälje kommun gör att skolan lägger ned sig själv utan att politikerna ens behöver fatta beslut här om. Då har man ju inget ansvar. Eller snarare, så tar man inte sitt ansvar!
Nu tar föräldrarna i Närtuna ansvar där myndigheterna abdikerat. Nu vill man få till stånd ett samarbete med Sigtuna kommun på andra sidan den närbelägna kommungränsen. Skepptuna skola vore ett lämpligt alternativ med sitt läge, och dessutom långt närmare än skolan i Rimbo.
Men samverkan över kommungränser är tabu bland landets kommuner. Hur skulle det se ut? Å andra sidan har gränskommunerna Haparanda i Sverige och Tornio i Finland ett väl fungerande samarbete över riksgränsen om just elevernas möjlighet att välja skola där det passar dem bäst. Hiva iväg den kommunala prestigen och lös skolfrågan i Närtuna för skolelevernas skull!

I Norrtälje ska staden växa

Den nuvarande kommunledningen i Norrtälje kommun vill lägga all kraft på att kommunen ska växa i Norrtälje stad. Det är där byggherrarna kan få ut mest av sin exploateringsiver. Privat ägande är en ledstjärna för kommunalrådet Kjell Jansson (m). Medborgarrätt är för honom något vida mer diffust.

I kommunens västra delar finns den verkliga expansionspotentialen med närhet till både Stockholm och Uppsala men också Stockholmsregionens verkliga tillväxtpol i Arlandaområdet. Med en allvarligt menad kommunal framförhållning skulle ett rejält och varierat bostadsbyggande vara på plats i Rimbobygden sedan länge med en befolkningsökning av inte minst barnfamiljer. Men, det passar inte in i kommunledningens vision av var kommunen ska växa. Följdriktigt läggs nu förskoleverksamheten i Vallby hage ned i brist på barn. Som man sår får man skörda!

Hurra! Norrtälje i topp!

Efter alla dystra rapporter, om hur långt ned Norrtälje kommun rankas i olika kommunjämförelser, kom så äntligen en rapport som kan glädja Norrtäljeborna. Trots att Norrtälje kommun bara är den 39:e största befolkningsmässigt i landet, så hamnar kommunalrådet (m) Kjell Jansson i topp på plats 20 i landets löneliga för kommunalråd. Klart före kollegorna i universitetsstäder med dubbelt så många eller fler invånare som Uppsala, Linköping, Lund och Umeå men också kommuner som Västerås, Örebro, Helsingborg, Borås, Jönköping och Norrköping. Det måste väl vara uttryck för skicklighet och kompetens? Bra jobbat!

Selektiv sovjetism!

Norrtälje kommun hamnar varje år längst ned i Länsstyrelsens lista över hur kommunerna i Stockholms län klarar sin bostadsförsörjning. Riktigt illa är det i Norrtälje vad gäller nya hyreslägenheter. När krav reses på en kommunal bostadsförsörjningsplan avfärdas detta av det moderata kommunalrådet Kjell Jansson med, att det luktar socialism att vilja styra så viktiga frågor.

I Norrtälje Tidning idag kan vi läsa att kommunledningen satt upp som mål, att Norrtälje stad ska växa till minst 25.000 invånare. Tala om selektiv sovjetisk centralplanering! Eller är det bara så, att det bara är i Norrtälje innerstad som byggmästarna ser pengarna i att bygga?

Gärdsgårdsserien! ! !

Norrtälje kommun ska skaffa ett varumärke. Kjell Jansson och grabbarna på kommunledningskontoret frotterar sig till en kostnad på sexsiffriga belopp med konsulter, som ska ta fram något riktigt maffigt. Norrtälje kommun är den befolkningsmässigt 39:e kommunen i storleksordning av sammanlagt 290 i landet. Ingen liten "bonnkommun" precis. Det förpliktigar, när man vill spela med de stora grabbarna!

I måndags beslöt kommunstyrelsen att lämna Union of Baltic Cities.
UBC är ett samarbete mellan ett 100-tal städer/kommuner i 10 stater runt Östersjön - från de största till de minsta. Det kom till i kölvattnet av frigörelsen från kommunismen i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen för drygt 20 år sedan. Arbetet fokuserar på frågor rörande demokratisk, ekonomisk, social, kulturell och miljömässigt hållbar utveckling. De utmaningarna är som bekant rätt stora i Östersjöområdet. Här krävs både samarbete och solidaritet.

Men i det samarbetet har Norrtälje kommun ingen uppgift att fylla, tycker Kjell Jansson och de andra Norrtäljepolitikerna. På två år har Norrtälje kommun inte hittat något man kan bidra med i det solidaritetsarbetet. Solidaritet är väl inte ett ord i Kjell Janssons ordförråd. Men, han sparar 30.000 kronor till konsultkostnaderna för Norrtäljes varumärke.

Om nu Kjell Jansson och den övriga kommunledningen räds att umgås med kollegor runt Östersjön på utrikiska, så måste det väl ändå gå att hitta någon tjänsteman i någon korridor i Norrtälje kommunhus, som åtminstone kan hantera de vanligaste artighetsfraserna på engelska? Att Norrtälje kommun inte skulle ha något att bidra med säger väl allt om kompetensen i kommunhuset. Vad ska Norrtälje med varumärke till? Rimbo Handboll och Rospiggarna i Hallstavik befinner sig på elitnivå i Sverige. Med Kjell Jansson vid rodret spelar Norrtälje kommun fast förankrat i landets lägsta gärdsgårdsserier!

En riktigt tänkvärd artikel!

I torsdagens Norrtelje Tidning (8 november) fanns en riktigt tänkvärd och läsvärd artikel om Norrtälje kommuns utveckling utifrån debatten om de små skolornas framtid. Peter Wahlfort tänker betydligt längre än många Norrtäljepolitiker i "Synen på landsbygden måste förändras". Kommunledningens oförmåga att se framtiden utanför Norrtälje stad är beklämmande och fantasilös!

Mannen utan åsikt

Apropå Norrtälje kommuns vankelmodiga agerande för att säkerställa TioHundras framtid filosoferar Norrtäljes kommunalråd Kjell Jansson (m) om, att vardagspolitik handlar om att kunna kompromissa. Ja, och så mycket enklare att kompromissa, då man inte har någon egen åsikt!

Norrteljeparti - varför inte?

Norrtelje Tidnings alltid lika tänkvärde politiske chefredaktör Reidar Carlsson funderar i tisdagens ledare över det nybildade Norrteljepartiet. I och för sig ett något överraskande namn på ett parti som bygger sin politik på att för mycket fokus ligger på centralorten Norrtelje och mindre på resten av den vidsträckta Roslagskommunen.

Som Reidar Carlsson påpekar blir det allt vanligare med lokala partier vid sidan av det sekelgamla rikspolitiska partisystem vi fortfarande har i Sverige. Miljöpartiet tillkom för trettio år sedan för att vara ett alternativ, men partiet har alltmer börjat söka sig fram inom det gamla systemet. Tillkomsten av missnöjespartier med främlingsfientliga toner har inte heller på allvar rubbat detta.

Även vi som verkar inom något av de etablerade partierna måste medge, att allt fler av det moderna samhällets viktigare frågeställningar går på tvärs med den gamla höger-vänster-skalan. Åsiktsskillnaderna i konkreta sakfrågor går lika ofta igenom partierna som mellan dem. På lokal nivå, och rimligtvis också i Norrtälje, är detta än mer påtagligt.

Norrteljepartiet har definitivt en poäng i att mycket fokus ligger på centrala Norrtelje. Visst älskar kommunalrådet Kjell Jansson att inviga bad och konstgräsanläggningar i Rimbo och Hallstavik, men det utgör ju inte direkt motorn i dessa potentiella tillväxtorters utveckling. Under valåret 2010 var det väl bara Jan Emmanuel Johansson och jag själv som på allvar sökte lyfta fram Rimbos särskilda tillväxtmöjligheter.

Reidar Carlsson tror inte Norrteljepartiet har någon framtid i Roslagspolitiken. Han tror att de etablerade partierna kommer att möta konkurrensen med fler lokala krav i valrörelsen. Må de?

Förnyelse av bostadspolitiken?

Norrtäljes moderate riksdagsledamot Göran Pettersson behöver mer att fylla ut tiden med och byter ordförandeposten i Roslagsbostäder mot den omvittnatt krävande i barn- och skolnämnden. Ja, då kan det kanske äntligen bli lite förnyelse av den eftersatta bostadsförsörjningen i Norrtälje kommun?

Låt Rimbobygden växa!

Rimbobygden, som sedan kommunreformen 1971 utgör Norrtälje kommuns västra delar, växer snabbare än kommunen som sådan. Här finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt, men det kräver en kommun som både vill och anstränger sig att skapa nödvändiga förutsättningar. Om detta skriver jag i dagens Norrtelje Tidning under rubrien "Tillväxt i Rimbobygden är möjlig."