tisdag 22 november 2016

Söndagskvällens ljusglimtar

Just hemkommen från en resa i Burma, anträdd i samma stund som presidentvalet i USA stod klart, innebar söndagskvällen ett par sällsynta ljusglimtar i det internationella mörkret. Nicolas Sarkozy är utslagen från presidentvalet i Frankrike och Angela Merkel ställer upp som kanslerskandidat i förbundsdagsvalet i Tyskland 2018. Allt är inte nattsvart!

tisdag 1 november 2016

Tiggeriförbud!

Fler än varannan Stockholmare vill se ett tiggeriförbud. Ja, visst är det jobbigt att ständigt påminnas om att man själv lever på en orättfärdigt stor andel av världens resurser!

torsdag 6 oktober 2016

Gör som med Pajala, eller .....

Näringsminister Mikael Damberg lovar insatser, när bonusstinna Ericsson flyttar verksamheten utomlands från främst Borås och Kumla. Uppenbarligen går det inte att skapa tillräckligt underlag för fortsatta bonusar för ledningen med tillverkning i Sverige.
När det gäller utlovade insatser från regeringen, så kan man väl lämpligen göra som man gjorde vid gruvkonkursen i Pajala härom året? Eller, hur var det? Gjorde regeringen några insatser för Pajala?

söndag 14 augusti 2016

Tråkigt!

Ett av Stefan Löfvens mer lyckade val som statsråd, Aida Hadzialic, lämnar regeringen efter att ha fastnat i en rattfyllerikontroll. Det går inte att ursäkta. Men, en självständig och rakryggad Aida lämnar ett tomrum efter sig, som inte är helt enkelt att fylla. Förhoppningsvis kan Aida framöver ta sig tillbaka in i den politiska debatten. Där finns inte för många som hon.

måndag 1 augusti 2016

Blivande regeringsorgan?

Efter att under något års tid ha följt Svenska Dagbladets ledarsida i dess syn på flyktingpolitiken, så kan man  bara konstatera att den gamla ärevördiga tidningen nu är i full färd med att förbereda sig för en roll som regeringsorgan för en kommande regering baserad på moderater och sverigedemokrater. Får erkänna att jag aldrig insåg att Reinfeldt var det bästa man kunde få från moderaterna.

onsdag 20 juli 2016

"Tro honom inte!"

Är det ytterligare en statskupp, vida mer omfattande och framgångsrik än den misslyckade militärkuppen i fredags, som nu genomförs av regimen i Turkiet? De massiva utrensningar som följde nästan omedelbart i lördags förefaller ha varit förberedda långt i förväg i syfte att eliminera alla oliktänkande i förhållande till president Erdogans allt mer auktoritära styre.
Har Erdogan bara väntat på rätt tillfälle och förevändning att slå till mot sina meningsmotståndare? Sedan den stora korruptionshärvan med Erdogan och hans närmaste i familj och parti blev offentlig, har Erdogan hänsynslöst gått lös på alla som inte svär honom blind lydnad. Vad borde de europeiska värden som hyllas i högtidstal leda EU till i förhållandet till Erdogans Turkiet?