Träffsäkert!

Min goda vän och tidigare kollega i försvarsberedningen, miljöpartisten Annika Nordgren Christensen skrev häromdagen på 'Världens blogg' en träffsäker och som vanligt ytterst välgrundad kommentar "Gasmoras" till regeringens beslut att godkänna den ryska gasledningen Nord Stream på Östersjöns botten. Den ryska tolkningen av innebörden av det svenska beslutet har stor säkerhetspolitisk betydelse. Djupt oroväckande!

På stället marsch blir lätt flera steg tillbaka

På DN Debatt den 10 november går ett antal rättsexperter på samepolitik under rubriken "Samernas rättigheter försvagas" i polemik mot den samepolitiska rapport som presenterades från regeringen tidigare i höst. Med all önskvärd tydlighet visar de att på stället marsch lätt blir flera steg tillbaka. Som de också påpekar är båda blocken i svensk politik djupt splittrade i synen på samiska rättigheter. Det är mycket lättare att rikta kritik mot apartheid och behandling av kurder långt bortom Sveriges gränser. Samerna har inte mycket att vänta oavsett blockmajoritet. I Alliansregeringen kompromissas klassiska liberala frontpositioner bort i rask takt. Samerna har inte heller mycket att hoppas av tidigare vänner.

Fotbollsvåld och riktiga brott

Sedan Djurgården i går kväll besegrat Assyriska på Stockholms Stadion i kvalet till Fotbollsallsvenskan misshandlades flera av spelarna i Assyriska av s k glädjerusiga Djurgårdssupportrar. Djurgården riskerar böter för en händelse, som det är arrangörens absoluta skyldighet att förhindra. Ungefär lika allvarligt som att visa en skylt på en samvetsfånge i Eritrea på Gamla Ullevi.

I Bandyns Eliserie upptäcktes efter tre spelade omgångar att årets nykomling, det gränsöverskridande samarbetet över Torne älv Haparanda Tornio Bandy, spelat med spelare som inte registrerats på rätt sätt. Spelarna är sedan länge odiskutabelt klara för Haparandaklubben. Det råder inga oklarheter om spelarnas hemvist, men pappaersexercisen har brustit. Haparanda hotas av Bandyförbundet inte bara med böter utan också att förlora de tre poäng, som överraskningslaget spelat ihop.

För Haparanda Tornio kan poängavdraget i värsta fall bidra till nedflyttning vid säsongens slut. Något sådant är inte att vänta för Djurgården, som inte klarade av sin skyldighet att skydda gästande lags spelare från misshandel. Förlorade poäng i gårdagens match skulle innebära att Djurgården spelade i Superettan nästa år. Det är skillnad på pappersbrott och överfallsbrott.

Brage é lagé

En ljum sensommarkväll för två år sedan satt jag på Vallentunavallen tillsammans med folkpartiets gruppledare i Vallentuna, Gunnel Orselius Dahl, och tittade på division 2-fotboll mellan Vallentuna och IK Brage. Brage vann efter visst besvär. Det var en trevlig match men ljusår från de höjder Brage bjöd på i början av 80-talet på dåvarande högsta svenska elitnivå. Det var något man nu bara kunde drömma om.

1980 tog sig Brage tillbaka till Allsvenskan under tränaren Rolf Zetterlund. En rad unga talangfulla spelare som målvakten Bernt Ljung, som gick till AIK och ersattes av Bengt Nilsson. Försvarsresen Göran Arnberg och den målfarliga anfallsduon Thomas Nilsson och Roger Hansson. Både 1980 och 1981 blev det hedrande fjärdeplatser. Det blev också UEFA-Cupspel med en minnesvärd hemmamatch på Domnarvsvallenmot det nya tyska topplaget Werder Bremen med bl a Rudi Völler som målspruta. Den enda match jag sett live på Vallen. 1991 var den elva säsonger långa sviten i Allsvenskan över.

För två år sedan tog sig Brage ändå upp i division 1, där förra året blev ett väldigt tungt förstaår. Vem hade kunnat ana att det redan i år skulle bära ända till kval till Superettan? Ett kval som inleddes med hemmavisnt på Vallen i söndags med 2-1. I kväll tog Brage steget upp i Superettan, ett av svensk elitfotbolls två finrum med en 1-0-vinst i bortamötet i Göteborg mot Qviding, som nu får lämna Superettan. På två år från division 2-fotbollens bakgårdar till Superettan. Brage har något på gång!

GO Haparanda,GO!

Haparanda Tornio Bandy, bandysamarbetet över Torneälven, där ryske tsaren drog gränsen rakt igenom det gamla Sverige, är nykomling i årets högsta bandydivision. Om spelprogrammet, som ritades upp långt nere i södra Sverige, har det skrivits spaltmeter. Det tar ingen hänsyn till förutsättningarna för nykomlingarna i norr. För de som så önskar, är det lätt att se det som ett utslag för den gängse synen bland landets bandyklubbar i söder. Oj, vad jobbigt att behöva göra en, och verkligen bara en, resa till Norrbotten under säsongen. Ska det vara nödvändigt? Och då glömmer man gärna att norrbottningarna gör många lika långa resor söderut samma säsong. Vill man vara riktigt generös mot spelprogrammets arkitekt, så kan man konstatera, att om Haparanda håller sig kvar i högsta eliten, så har säsongen varit riktigt härdande.

Men bandy på elitnivå i Sverige ska förståss spelas också i norr - må det vara Haparanda eller Kalix. Nu ger Haparnda svar på tal. Obesegrade efter två omgångar tillsammans med bara tre andra lag. Säsongen har börjat stort för Haparanda. Go Haparanda, go!

Gengångare i betong

Betonggrabbarna i Stockholms Handelskammare och Stockholms socialdemokrater är lika orubbliga som betongblocken de är gjutna i. Kollektivtrafik ska sprängas fram genom berget långt under marken. Visionen är en tunnelbanering runt hela landets huvudstad. Att det blir dyrare än varje annan investering i infrastruktur bekymrar varken byggare eller byggjobbare. Egenintresset är starkt.

I dagens replik på DN Debatt är huvudargumentet, att moståndarna har "ett högt tonläge". När argumenten tryter i sak är det vanligaste att kritisera hur debatten förs. När de flesta storstäder i Europa, med trånga stadskärnor och många resande, väljer att satsa på moderna, tysta, snabbgående, kapacitetsstarka och miljövänliga spårvägar i ytläge, konstaterar betonggrabbarna i Stockholm att de är ute och cyklar. I Stockholm kompletterar vi nu pendeltåg och tunnelbana med moderna spårvägar. Framtiden är inte antingen eller utan både och.

På TV i kväll - en del av Sveriges verkliga historia

Kunskapskanalen på TV - där Barnkanalen sänder på dagtid - sänder i kväll ett två timmars program Tema: Jiddisch kl 20.00. Det är ett i en serie program om vårt lands fem historiska nationella minoritetsspråk. Tre sändes förra hösten och jag medverkade i det om samiska. I kväll handlar det således om jiddisch, det judiska språk som med sin grund i medeltidstyska under århundraden blandats upp med både hebreiska och slaviska ord. Före förintelsen talades jiddisch av 14 miljoner människor främst i Öst- och Centraleuropa.

Tvärt emot många vanföreställningar var Sverige i forna tider inget nationellt definierat land. Där levde människor som talade olika språk och med olika kultur sida vid sida. Finska och samiska var naturliga språk i både skola och kyrka ända fram till mitten av 1800-talet. Det trauma, som präglade det som återstod av det gamla Sverige efter den brutala klyvning som landet drabbades av 1809, gav upphov till en svensknationell strömning, där det gällde att göra Sverige svenskt och till svenskarnas rike. Här var nationalismens locktoner lika frestande som på väldigt många håll i Europa.

Allt som inte var svenskt trängdes tillbaka. Kyrka och skola rensades från de historiska minoritetsspråken från slutet av 1800-talet. En försvenskningsprocess genomfördes så effektivt, att de flesta svenskar idag inte har en aning om de brott som begicks. Mycket av den rasbiologiska forskning som vi gärna förknippar med ett grannland vid södra sidan av Östersjön hade sitt ursprung vid ansedda svenska universitet. Riksdagens beslut 1999 att erkänna de fem historiska nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och deras språk finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska var en återupprättelse av dem och det Sverige som fanns innan förnekandet började efter 1809.