Taiwan får sin första kvinnliga president - Tsai Ing-wen - vars parti DPP vinner en jordskredsseger över det mer Kina-vänliga KMT i dagens president- och parlamentsval på Taiwan.
Den forna militärdiktaturen under KMT och diktatorn Chiang Kai-shek demokratiserades från slutet av 1980-talet, då också oppositionspartiet DPP grundades av främst människor ur Taiwans ursprungsbefolkning. Av vilka många suttit i fängelse, tvingats i exil eller utsatts för våldsdåd av den forna KMT-regimen.
Det första direkta och demokratiska presidentvalet hölls 1996, då Lee Teng-hui, den förste ursprungstaiwanesen från KMT och den som ledde demokratiseringsarbetet vann. 2000 vann DPPs Chen Shui-bien och omvaldes 2004. 2008 vann KMTs Ma Ying-jeou och omvaldes 2012. Nu var det åter DPPs tur.
I årets val tycks Tsai Ing-wen vinna med större marginal än någon sedan Lee Teng-hui vann 1996. Att de alltmer etnonationalistiska ledarna för Kinas enpartidiktatur gör vad de kan för att hota taiwaneserna med sina krav på underkastelse och förening med Folkrepubliken Kina, visar också i dag taiwaneserna att de i en demokrati själva bestämmer sin framtid.
Det är en skam att världens demokratier vänder bort blicken i rädsla för Beijings hotfulla reaktioner. 23 miljoner människor lever i ett land som Beijing aldrig styrt sedan 1949 och egentligen aldrig tidigare heller. Vad säger Margot Wallström? Jo, det är mycket enklare att utmana en demokrati med sitt erkännande av Palestina än att se hur en av Asiens få fullblodsdemokratier fungerar, när diktaturens kreatur i Beijing och svenska affärsmän ställer krav.
Visar inlägg med etikett Taiwan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Taiwan. Visa alla inlägg
lördag 16 januari 2016
tisdag 1 september 2009
Jordskred i Japan - Taifunen skördar offer på Taiwan
Söndagen den 18 september för fyra år sedan satt jag på mitt hotellrum i Tokyo och följde röstsammanräkningen av valet till det japanska underhuset. Premiärminister Junichiro Koizumi och hans liberaldemokrater (LDP) upplevde en av sina största triumfer någonsin sedan partiets tillkomst 1955.
Triumfen var helt Koizumis förtjänst. Sedan sitt tillträde som premiärminister 2001 hade Koizumi envetet sökt reformera det japanska samhället. LDP-rebellen motarbetades emellertid av partikollegor som i reformerna såg hot mot sina personliga politiska positioner. I valet 2005 gjorde sig Koizumi resolut av med många av de obstruerande partivännerna.
På lördagkvällen hade jag i en bokhandel i Shinjuku hittat en bok om den politiska familjen Hatoyama. En Hatoyama var en av grundarna av LDP 50 år tidigare. En sonson - i Japan ”ärvs” parlamentsplatser närmast dynastiskt, det gäller även rebellen Koizumis familj – Yukio Hatoyama hade jag träffat flera gånger på Liberala Internationalens möten. Yukio hörde till avhopparna från LDP 1993, som efter ett par år bildade det Demokratiska Partiet (JDP). I valet 2005 gjorde JDP det strategiska misstaget att av taktiska skäl gå emot Koizumis reformagenda och förlorade stort.
I söndags kväll upplevde Japan ett politiskt jordskred. Tre kortvariga premiärministrar från LDP – Abe, Fukuda och Aso – försnillade snabbt arvet efter Koizumi. Reformarbetet stannade upp. Många av de avpolletterade reformmotståndarna 2005 kom tillbaka. Efter en korruptionsskandal som tvingade JDPs ledare Ozawa att avgå fick Yukio Hatoyama en ny chans som partiledare. I söndags kväll stod Hatoyama som segrare med den största valsegern i Japans moderna historia. Nu återstår att se om Hatoyama är lika handlingskraftig reformator som Koizumi.
Taifunen, som svepte fram över Taiwan nyligen, har skakat om den politiska scenen i den enda fullblodsdemokratin i den kinesiska språksfären. 2000 vann det forna dissidentpartiet DPPs kandidat Chen Shui-bien presidentvalet som ett bevis på att ett decenniums demokratisering av örepubliken fullbordats. Chen omvaldes 2004 efter att på nytt ha besegrat sina rivaler från Kuomintang. Dessa förknippades alldeles för mycket med den gamla mörka tiden, när Taiwan var en brutal enpartidiktatur.
2008 hade Kuomintang lärt sig läxan och företräddes av Ma Ying-jeou – född på Taiwan och utan politiskt förflutet i det förgångna. Ma vann en stor seger och inledde med stort självförtroende ett närmande till Beijing, som hade varit otänkbart under Chen’s styre. Lika otänkbart i Beijing som i Taipei.
I slutet av 2008 ville Dalai Lama besöka Taiwan. Under Chen’s styre var Dalai Lama välkommen. Men för att inte störa sin viktigare dialog med Beijing nekade Ma den tibetanske andlige ledaren inresa på Taiwan. När rivalerna i DPP fortfarande var uträknade opinionsmässigt kunde Ma unna sig denna lyx.
Taifunen på Taiwan visade sig få större konsekvenser än vanligt. Och regeringens/myndigheternas senkomna hjälpinsatser raserade Ma’s opinionsmässiga popularitet. När Dalai Lama aviserade en vilja att besöka Taiwan och taifunens offer var han inte längre persona non grata. Nu får president Ma krypa till korset. Taiwans demokrati tolererar inte inkompetens hos den politiska ledningen på det sätt som diktaturen i Beijing kunde göra t ex efter jordbävningskatastrofen i Sichuan. Det är skillnad på demokrati och diktatur.
Triumfen var helt Koizumis förtjänst. Sedan sitt tillträde som premiärminister 2001 hade Koizumi envetet sökt reformera det japanska samhället. LDP-rebellen motarbetades emellertid av partikollegor som i reformerna såg hot mot sina personliga politiska positioner. I valet 2005 gjorde sig Koizumi resolut av med många av de obstruerande partivännerna.
På lördagkvällen hade jag i en bokhandel i Shinjuku hittat en bok om den politiska familjen Hatoyama. En Hatoyama var en av grundarna av LDP 50 år tidigare. En sonson - i Japan ”ärvs” parlamentsplatser närmast dynastiskt, det gäller även rebellen Koizumis familj – Yukio Hatoyama hade jag träffat flera gånger på Liberala Internationalens möten. Yukio hörde till avhopparna från LDP 1993, som efter ett par år bildade det Demokratiska Partiet (JDP). I valet 2005 gjorde JDP det strategiska misstaget att av taktiska skäl gå emot Koizumis reformagenda och förlorade stort.
I söndags kväll upplevde Japan ett politiskt jordskred. Tre kortvariga premiärministrar från LDP – Abe, Fukuda och Aso – försnillade snabbt arvet efter Koizumi. Reformarbetet stannade upp. Många av de avpolletterade reformmotståndarna 2005 kom tillbaka. Efter en korruptionsskandal som tvingade JDPs ledare Ozawa att avgå fick Yukio Hatoyama en ny chans som partiledare. I söndags kväll stod Hatoyama som segrare med den största valsegern i Japans moderna historia. Nu återstår att se om Hatoyama är lika handlingskraftig reformator som Koizumi.
Taifunen, som svepte fram över Taiwan nyligen, har skakat om den politiska scenen i den enda fullblodsdemokratin i den kinesiska språksfären. 2000 vann det forna dissidentpartiet DPPs kandidat Chen Shui-bien presidentvalet som ett bevis på att ett decenniums demokratisering av örepubliken fullbordats. Chen omvaldes 2004 efter att på nytt ha besegrat sina rivaler från Kuomintang. Dessa förknippades alldeles för mycket med den gamla mörka tiden, när Taiwan var en brutal enpartidiktatur.
2008 hade Kuomintang lärt sig läxan och företräddes av Ma Ying-jeou – född på Taiwan och utan politiskt förflutet i det förgångna. Ma vann en stor seger och inledde med stort självförtroende ett närmande till Beijing, som hade varit otänkbart under Chen’s styre. Lika otänkbart i Beijing som i Taipei.
I slutet av 2008 ville Dalai Lama besöka Taiwan. Under Chen’s styre var Dalai Lama välkommen. Men för att inte störa sin viktigare dialog med Beijing nekade Ma den tibetanske andlige ledaren inresa på Taiwan. När rivalerna i DPP fortfarande var uträknade opinionsmässigt kunde Ma unna sig denna lyx.
Taifunen på Taiwan visade sig få större konsekvenser än vanligt. Och regeringens/myndigheternas senkomna hjälpinsatser raserade Ma’s opinionsmässiga popularitet. När Dalai Lama aviserade en vilja att besöka Taiwan och taifunens offer var han inte längre persona non grata. Nu får president Ma krypa till korset. Taiwans demokrati tolererar inte inkompetens hos den politiska ledningen på det sätt som diktaturen i Beijing kunde göra t ex efter jordbävningskatastrofen i Sichuan. Det är skillnad på demokrati och diktatur.
tisdag 23 december 2008
Välkommen uttalas olika på mandarin och taiwanesiska
Två pandabjörnar har anlänt till Taiwan från fastlands-Kina. De är en gåva från regimen i Beijing till den taiwanesiska huvudstaden Taipeh's Zoo. De hälsas välkomna inte bara av tusentals Zoo-besökare utan också av Taiwans nyvalde president Ma Ying-jeou, som företräder det gamla nationalistpartiet Kuo Min-tang. KMT invaderade Taiwan, när dess mandarintalande ledare tvingades fly fastlandet efter kommunisternas seger i inbördeskriget 1949. KMT var inte mindre finkänsligt i umgänget med den lokala taiwanesiska befolkningen än Mao på fastlandet.
När den mandarintalande presidenten Ma nyligen talade inför utländska media förklarade han däremot att den tibetanske ledaren och Nobelfredspristagaren Dalai Lama inte var välkommen till Taiwan. Under perioden 2000-2008 leddes Taiwan av det från början underjordiska oppositionspartiet DPP, som blev legalt i början av 90-talet. Dess ledare med rötter på Taiwan talar däremot taiwanesiska. Under deras ledning var Dalai Lama välkommen till Taiwan.
Taiwan med 23 miljoner invånare är i allt väsentligt en självständig stat. Framför allt är det en fullblodsdemokrati - en av de få i denna del av världen. Trots de massiva övergrepp som KMT utsatte oppositionen och det taiwanesiska folket för in på 80-talet, har Taiwan sedan dess utvecklats till en blomstrande demokrati. De forna ärkefienderna KMT och DPP har växlat vid makten, och växlingarna har gått konsitutionellt och ordnat till enligt konstens alla regler.
Ma Ying-jeous välkomnande av de två panda-ambassadörerna från Beijing och hans kalla hand till Dalai Lama visar dock att ordet Välkommen uttalas olika på mandarin och på taiwanesiska. Det gör tydligen också ordet solidaritet. Och solidaritet har inte Taiwan råd att avstå från.
När den mandarintalande presidenten Ma nyligen talade inför utländska media förklarade han däremot att den tibetanske ledaren och Nobelfredspristagaren Dalai Lama inte var välkommen till Taiwan. Under perioden 2000-2008 leddes Taiwan av det från början underjordiska oppositionspartiet DPP, som blev legalt i början av 90-talet. Dess ledare med rötter på Taiwan talar däremot taiwanesiska. Under deras ledning var Dalai Lama välkommen till Taiwan.
Taiwan med 23 miljoner invånare är i allt väsentligt en självständig stat. Framför allt är det en fullblodsdemokrati - en av de få i denna del av världen. Trots de massiva övergrepp som KMT utsatte oppositionen och det taiwanesiska folket för in på 80-talet, har Taiwan sedan dess utvecklats till en blomstrande demokrati. De forna ärkefienderna KMT och DPP har växlat vid makten, och växlingarna har gått konsitutionellt och ordnat till enligt konstens alla regler.
Ma Ying-jeous välkomnande av de två panda-ambassadörerna från Beijing och hans kalla hand till Dalai Lama visar dock att ordet Välkommen uttalas olika på mandarin och på taiwanesiska. Det gör tydligen också ordet solidaritet. Och solidaritet har inte Taiwan råd att avstå från.
Etiketter:
Beijing,
Dalai Lama,
DPP,
KMT,
Ma Ying-jeou,
Taiwan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)