Posten revisited

För fyra veckor sedan skrev jag om att det blivit allt glesare med brevlådor också i Stockholms innerstad. Ute i landet har de ju varit bristvara länge. Skärgården hör ju inte ens till Postens verksamhetsområde. I går kväll gjorde jag nästa erfarenhet. Nu kan man inte längre posta ett brev till någon annanstans i Sverige efter kl 19.00 - inte ens utanför Stockholms Central på Vasagatan.

Tidigare kunde man på brevlådan läsa var det fanns en brevlåda med senare tömning. Nu hänvisades till en nätadress!!! Jag hade tyvärr inte min laptop till hands i vimlet utanför Centralen. Kanske gäller fler? Nu visste jag ju att det fanns en brevlåda med sen tömning på Klarabergsviadukten, så jag gick dit. Den senare tömningen är nu också imperfektum. Den fanns - förr. Nu var det också 19.00 som gäller.

Ett gammalt statligt monopol som ska verka på en marknad är den absolut sämsta kombinationen. SJ är ett annat exempel. Strategiskt har man valt att ändra sina avgångstider, så att allt färre haft någon nyttra av dem. Sedan har man kunnat lägga ned linjer med hänvisning till brisande underlag. Posten gör sedan många år likadant. Jag förstår över huvud taget inte vad Posten vill. Vad de inte vill är desto mer uppenbart - att leverera post efter kundernas behov.

Varumärket Posten

Letade en brevlåda igår. Fick leta länge. De blir allt färre. Och det var inte i Norrlands inland, där det ju som bekant är glest, utan i Stockholms innerstad. Det gav mig anledning att fråga mig själv flera gånger, varför jag egentligen skickar brev. Och det är väl själva poängen bakom Postens rationaliseringar och indragningar - nämligen att allt fler ska överge just tanken att skicka brev.

Nu vet jag att Posten är skickliga på att visa upp statistik på alla ledder, som visar att underlaget för en bred postbefordran sjunkit drastiskt. Det är bara så att Posten har en väldigt egen bild av vad som är hönan och vad som är ägget. Redan för tjugofem år sedan kunde jag först i Linköping och sedan i Ljusdal konstatera, att Postens tömningstider glesades ut och lades allt tidigare på dagen, för att den som var sysselsatt på dagtid inte skulle hinna fixa och posta ett brev vid dagens slut, så att det var framme nästa dag.

Idag har Posten i det närmaste nått sitt mål. Och för mig får Posten ha vilken affärsidé som helst - också om den inte inbegriper mig och mina behov. Vad jag däremot inte kan förstå, är hur Posten fortfarande kan få behålla äganderätten till varumärket Posten. Det borde utauktioneras till någon som har ett genuint intresse av idén bakom - nämligen att befordra post.